lördag 17 januari 2009

Premiär!

I går var hela familjen i Stockholm och såg premiären av High School musical på Göta Lejon.
Det ÄR speciellt med premiärer, av många anledningar.
Dels för att jag blev bjuden dit i egenskap av offentlig person vilket gör att tillställningen dokumenteras av vimmelfotografer från veckopressen.
Dels för att publiken är extra kärleksfull mot de som spelar.
Dels för att nerverna på de som agerar ofta är lite extra spända.
Dels för att en premiärföreställning sällan ger en rättvis bild av hur den kommer fungera fortsättningsvis.

Jag tyckte att det var kul att "komma tillbaks" till Göta Lejon efter att ha sett Sune musikalen där fem gånger tidigare.
Nu var det annan scenografi och andra skådisar på scen och ett HELT annat manus.

Mina åsikter:
För det första, så vill jag understryka igen att det är MINA åsikter.
För det andra, så tyckte jag att ensemblen var lysande. Fart och tempo och bra sång och dansnummer.
För det tredje tyckte jag att föreställningen var "trevlig".
För det fjärde tyckte jag att manuset till vissa delar var uselt.
Detta beror nog på att jag själv har lite svårt när amerikanska saker direktöversätts och ska göras på svenska. Om man byter ut alla företeelser och namn till svenska (eftersom den spelas i Sverige) så hade det varit enklare att relatera till mansuet, tror jag.
När det amerikaniserade blir så övertydligt så blir det nästan lite fånigt ibland, tyckerjag.
En "NÖRD" ska ha ful frisyr och glasögon.
En "sportkille" ska ha cool stil och ha svårt att visa känslor.
En "dramaqueen" ska ha rosa kläder, vara blond och elak.
Det är lite FÖR förutsägbart ibland.
Jag frågade mina barn om de kände igen manus från filmerna, eftersom de har sett dem (det har inte jag).
Det var tydligen väldigt likt filmerna. Och då har de ju lyckats.
Men som sagt - för mig är människor lite mer omfattande än att de bara är nördar, sportfånar eller elaka tuffingar.
Så där sänks betyget lite i mina ögon.
men ingen skugga faller över de som ansträngde sig på scen.
Jag tyckte att det var skitbra. Och det var kul att se.
Yngsta dottern tog några få bilder i smyg med sin mobilkamera.
Det FÅR MAN INTE!
Jag vet.
Det visste inte hon.




Jag tänker att BERTS BRAVADER manuset inte ska innehålla lika många överdrivna karaktärer i sommar.
Och så åkte vi hem direkt efter premiären.
Kom hem sent på natten. Trötta.

I dag är det en seeeg dag - och det är SÅ skönt!

12 kommentarer:

skrivanne sa...

Men visst är det avkopplande för många att sätta sig och veta vilka som är nördar, dramaqueen eller sportisar. Håller dock med dig i det långa loppet.
Sedan kommer jag aldrig komma till fråga att gå på en premiär som en offentlig person så det är lite spännande att höra om.
Det låter som en toppen kväll i alla fall! Ha en härlig lördag! kram anna

CharmKatti sa...

Jag tror och hoppas att Berts bravader inte kommer att innehålla dessa stereotyper. Men å andra sidan, Bert är ju verkligen en sportfåne, inte sant:-)

Ting sa...

Jag och mina två tjejer ska gå nästa lördag.
Tack för recensionen, vi kommer nog inte bli besvikna enligt den.
Vi visste ju om stereotyperna! ;O)

Sten sa...

Tack för spaningen:-). Då ska jag ta mig i kragen och gå och se den. Jag bor ju så nära. Angående de överdrivna karaktärerna så är det ju en svår balansgång. De ska nå ut till publiken och inte vara för otydliga för då kan ju poänger missas av den anledningen. Det måste vara ett svårt gebit att vara manusförfattare men det vet ju du om någon Sören. Ni har ju verkligen lyckats där. Lycka till med ert vidare skrivande/Sten

kvinnan med koftan sa...

har sett filmerna med barnen och det känns som musiken och dansen är viktigast själva storyn kommer lite i andra hand. (men barnen gillar det...)var det likadant "på svenska"?

imse sa...

Det är alltid kul att se teater live.
Man får ha överseende med bristerna. Roligt att det är en föreställning som kan roa hela familjen.

Lallis - liv och leverne sa...

Jag har också lite svårt när det är stereotypa karaktärer.
Det har INTE mina barn. Så jag gissar att det blir en tur vart det lider.
När vi var på bio och såg på trean (High school musical) satt de som förstenade och ögonen glimmade.
Vet inte om det berodde på killen som har huvudrollen. Ja. För ena tjejen var det nog så;)
Tack för ditt "span".
Alltid bra:)
Och ha en fin kväll(fastän halva gått)

Tindra sa...

Sune ska vara Sune å inget annat!

minigrisen sa...

Det är kul att gå på musikal och teater, gör det alldeles för sällan faktiskt. Ha en skön slapparsöndag!

Ann-sofie sa...

Har funerat mycket på detta med karisma på senare tid, är det någon som sticker ut mer på scenen än huvudrollsinnehavarna, någon som ögonen fastnar på hela tiden, som man inte kan låta bli att följa, någon som är i medelpunkten fast han/hon inte är det egentligen under tillställningen. Det kan vara en dansare tex.

Sören Olsson sa...

Skrivanne - visst är det så att när man ser stereotypa figurer så vet man vad som förväntas. Och i min skalle reagerar jag med att vilja göra tvärtom. Varför inte låta "nörden" bli den som gör det hjältemodiga?

CharmKatti - Du kan inte ha mer fel! Bert är så mycket anti-hjälte man kan bli. Vi har alltid tänkt "tvärtom" i hans värld.

Ting - Ha så kul! den är ju så klart sevärd (även om JAG tycker att Sune är bättre...)

Sten - tack för ditt beröm. Ja, visst är det så att jag som arbetar med manus går igång extra mycket på sånt. Helt klart!

Kvinnan med koftan - Det var låtarna som lyfte föreställningen. Och dansen.

imse - det är samma sak med Sune. Om du inte har sett den? De börjar också spela igen den 24:e, tror jag.

Lallis - Enligt de som har koll (mina barn) så var killen bäst, men deras dialekter var lite ett hinder.

Tindra - tycker jag också!

minigrisen - absolut. det samma!

Ann-sofie - jag förstår vad du menar. det är ofta så att det är nån som har mer utstrålning och som lyser lite mer än de flesta andra. Och dessutom finns det en sorts energi som kommer och gå beroende på vad människan är i för fas i livet. Jag tycker att man ser en människa som är lycklig på ett annat sätt än en olycklig - även om de inte säger ett enda ord.

CharmKatti sa...

Javisst är Bert en superhjälte, det håller jag verkligen med om. Men inte är han en som faller in i dom facken som finns av människor i en sk collage-film.