Vemod i november

Vaknade i dag och kände mig fylld av någons sorts vemod.
Blickar ut över det regntunga landskapet och tycker att ljuset känns oändligt långt borta.

I dag är det en sån där dag när jag helst av allt bara vill krypa ner under täcket igen.
Gömma mig.
Glömma att det är november.
Men det går inte.

För hur jag än försöker så finns november kvar när jag öppnar ögonen igen.

Jag kan tycka att vi människor ofta gör så med våra liv.
Vi vill inte se hur det är.
Vi blundar och låtsas att det som är dåligt inte existerar och att verkligheten är en annan än den faktiska.

Vi lägger ner SÅ mycket tid och SÅ mycket ork på att försöka vara nåt annat än det vi är.
Varför?
Kanske är det allt för plågsamt att vara sig själv?
Med både fördelar och nackdelar.
Framgång och motgång.

Vi ödslar tid på att polera vår personlighet till att framstå på ett bättre sätt.
Men kanske är det så att hela personligheten endast är en mask som vi lärt oss att använda i livet för att inte bli avslöjade som de barn vi är. Klädda i vuxna dräkter.

Kanske kan det vara så att vår personlighet är som ett skal.
Vi behöver den för att klara oss.
Men för den delen så behöver vi inte vara identifierade med den.

Jag tror att vi är mycket, mycket mer än det som är uppenbart för oss.
Vår ande är större och mer omfattande än vad våra hjärnor kan förstå.
Och ändå är det med våra hjärnor som vi försöker förstå det som inte går att förstå...

Alla religioner i världen har svaren.
Säger de.
De "vet".
Så många ställer sin tilltro till att religionerna ska hjälpa till att ge svar. Att förstå.
Men även religionerna är ju skapade av mänskliga tankar och idéer.

Jag har i alla fall inte upptäckt någon religion som har ödmjukheten att säga:

"Jag vet inte".

Nä. Religionerna ger svar.
De svarar även när de inte vet.
För osäkerhet skulle kunna ge upphov till tvivel. Och det kan inte religionerna acceptera.
Tvivel är ofta enligt religionerna ett tecken på svag tro.
För mig är tvivel ett tecken på eget tänkande.
Det är sunt. Det är friskt.
Det är hälsosamt.

och på det - 2 minuter meditation:



Jag har en massa pyssel för mig i dag.
Det är papper som ska lämnas in, redovisningar som ska skrivas på, utvecklingssamtal som ska genomföras, mail som ska skrivas, telefonsamtal som sak ringas, planering som ska göras och någonstans ska jag även hinna med att skriva lite mer på den kommande Bertboken.

Det är en dag i november. 2009.