Visar inlägg med etikett Anders Jacobsson. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Anders Jacobsson. Visa alla inlägg

måndag 27 september 2010

Bokmässan 2010

Oj.

Det var en intensiv mässa. Ännu en gång.
För 26:e året i rad så var jag och Anders på mässan och presenterade årets böcker, signerade och träffade läsare i alla åldrar.
Alltid lika kul!



En ska bort. Vem?
Ledtråd: Han är stark.



Bulle, Anders, Sören, Julle.
I den ordningen.
Om nån skulle råka ta fel.
Likheter behöver inte diskuteras ytterligare.



Bröderna Krull tillsammans med illustratören Mattias - som har hittat på hur de ska se ut.

Fler bilder kommer senare.

I lördags så var jag med i p1 - Vid dagens slut - och pratade lämpligt nog om ord.
Lyssna här!

Efter en sån här intensiv mässa så är det nästan som att man får lite träningsvärk i känslokroppen.
Det är så mycket intryck. Så många möten.
Och tröttheten kommer seglande som ett moln och lägger sig som en filt över tillvaron.
I en dag i alla fall.

Dags att vila sig i form, med andra ord.

söndag 12 september 2010

För den goda sakens skull

Så var det klart.
Dansfeber och några minuters förnedring i direktsänd TV.



Det var kul!
Även om jag faktiskt just nu är tacksam över att slippa kliva in i transvestitmunderingen en gång till!




Vinnare blev Naseem Al Fakir och han var ju GRYM som Beyonce´- inget snack om saken att han skulle gå till final!
Eller..det beror kanske på vad som är syftet med dansen - att det ska vara roligt eller bra.
Men personligen så tyckte jag även då att Naseem var både bäst OCH roligast - på grund av att han gjorde dansen så klockren!

Både han och jag kämpade ganska ordentligt med de höga klackarna.
Han fick svår koreografi - jag fick en massa hinderbana som jag skulle klampa omkring på i scenografin.




Men alla som var med både framför och bakom kameran gjorde ju ett sanslöst bra arbete!
Dansarna som jobbar som små galningar för att göra showen sevärd för TV-tittarna - och alla som gör sitt yttersta för att bildsätta och ljussätta och bygga scenerier och allt möjligt.
Det är en STOR produktion.

Och man får inte glömma bort syftet bortom vår lilla lek i TV.
Syftet att samla in pengar till BARN som har det svårt i tredje världen.
Det finns många olika sätt som PLAN arbetar för att hjälpa barn som har det svårt.
Själv är vi i vår familj "flickfadder" - vilket innebär att vi ger pengar varje månad till PLAN för att de ska arbeta för att hindra könsstympning och barnäktenskap i Egypten.
Det känns angeläget och viktigt.
Det är DÄRFÖR jag, Anders, Naseem, Rami, Peter, Masse och Anna valde att skoja runt en stund i TV-rutan.

Masse ramlade handlöst ner från scenen under en repetition - och Anders föll ner från trappan i scenografin och bröt två revben.




Så det var ganska tufft också.

Snart dags för hemresa till Örebro igen.
Känns skönt att komma in i normala kläder och skor igen.

Tjing!

fredag 10 september 2010

Rapport från repetion

Nu närmar det sig med stormande steg!
Dansfeber på lördag.

I går tränade vi för första gången på riktigt.
På plats i studion.
Se så tjusig...



Av någon anledning blev jag döpt till "Ingeborg" av vår koreograf Fredrik.
Han tyckte inte att jag var så sexig direkt.
Mer som en dam med handväska.
Jag ska försöka föreställa Sandy (OLivia Newton John) i Grease.
En läcker brud?
Hmm...
vi får se om jag får till det!

Och vi fick testa peruker.
Anders blir snygg som Travolta.




Tyvärr så ramlade Anders ganska illa i scenografin och har slagit sönder ett revben.
Han har så ont så dagens träning är i farozonen.
Men vi får hoppas att han får starka mediciner så att han blir "normal" igen...

Nu dags att åka till studion igen.

Ni kollar väl på lördag?
Och röstar!
Pengarna går som sagt till ett väldigt fint ändamål.

Tjoho!

tisdag 3 november 2009

När man ändå är inne på det där med minnen...

Kunde inte låta bli.

Lite roliga bilder och en låt vi gjorde för några år sen.

Det var inte bättre förr...



Ey Kåmpis - det är ingen fara!

Oj oj.
Dags att skynda vidare.

fredag 28 augusti 2009

Jag vet vem jag är. Tror jag...

För någon vecka sen skrev jag ett inlägg där jag funderade runt det där med identitet och vilka olika delpersonligheter som vi mest identifierar oss med.
Nu finns det en lösning på allt!

Sms:a 118 118 eller 118 100.
De svarar på ALLT!

Fick tipset av min dotter.
Det är barn som kommer på såna kuliga saker.

Skickade frågan: Vem är Sören Olsson och fick till svar:

"Sören Olsson är en av de två författarna till böckerna om Sune och Bert.
Han och Anders Jacobsson har bland annat skrivit böckerna Sunes Sommar och Berts Dagbok som har varit väldigt populära ända sedan andra hälften av 1980-talet.
Ha en bra dag!"

Så nu vet jag. Behöver inte lägre fundera på vem jag innerst inne är.
Eniro har svar på allt.
Det känns tryggt.

Tänk om man fick ett annat sorts svar:
"Den personen finns inte".
Eller
"Tyvärr. Vi använder censur här på vår firma. Kan inte berätta allt elände om den personen".
Eller
"Nu gick vår dator sönder. "

Lite kuligt är det ju.

Ny teknik är spännande. När den fungerar.
Jag vet att hela världens manusförfattare hade stora problem i samband med att mobiltelefonerna blev allmän egendom.
Nu kunde plötsligt alla ringa efter hjälp om de var i knipa.
Det försvårade vissa dramaturgiska effekter.
Många av de filmer vi i dag tycker är "klassiker" skulle inte kunna fungera om det fanns en mobil i var mans hand.
Det är lite intressant att tänka på, tycker jag.

Om man då ser lite närmare på vissa av dagens filmer så försöker man fortfarande skapa samma sorts dramaturgi, med med mobiler som:
* inte fungerar
* inte har täckning
* har slut på batteri
* som blir spårad av "de onda"
Osv.

Tycker att det borde göras fler filmer som använder ny teknik som naturligt inslag i vår vardag - och inte som krystar in det på olika sätt.

Det vore väl ypperligt att ha med 118 100/118 118 i någon deckare där de skickar frågan:
Vem är mördaren?
Så får de veta det.
Beck kan sitta kvar hemma i fåtöljen och dricka sprit med grannen.

Och till den kanske viktigaste frågan:
Vem är Gud?

Så här svarar 118 100:
"Gud är en högre makt som används i de flesta av världens religioner.
Om det är något som faktiskt finns är upp till var och en att avgöra och i många fall handlar det mer om själva tron på Gud, än huruvida Gud finns eller inte."

Nu vet ni!



Alla som anser att likheten med Jultomten är slående får själv stå för detta.
Det finns inga nu kända bevis för att dessa personer ens är släkt.
Om det nu är "personer".


Trevlig fredag!

lördag 11 juli 2009

Indijot!

Tänk att den här lilla filmen orsakade diplomatiskt kris mellan Sverige och Norge 1991...



Det är kul TV-historia!

onsdag 24 juni 2009

Ja - till Jesus..

Ännu en liten film från repetitionerna till "Berts Bravader".

Monika Forsberg i skepnaden av Berts religiösa mormor.
PREMIÄR i morgon klockan 19!
Pirrigt, nervöst och skitkul!




Det är SOL!
Onsdag - och älskade Lova fyller 17 år!




Hurra!

I kväll blir det tårta.
Nästa år får det bli en krogrunda istället...
ha ha!

tisdag 31 mars 2009

Sista mars i dag ju!

Tycker att det är ganska kul med Youtube.
Där finns lite olika små klipp från nutid och dåtid.

Bland annat den här:
Mys åt alla!



Det var väldigt kul när vi spelade in den TV-serien.
Trollkontroll hette den och vi gjorde den på TV här i Örebro.
Just den här lilla scenen har egentligen inte så mycket med någonting att göra.
men den är kul.
Vi ser så...gayiga ut på nåt vis.
Lite läppglans och en varsin gul badmössa.
Och en sång om att alla ska kramas.

I dag är jag lite sjuk. Feber och förkyld.
Men det hindrar mig inte från att fortsätta skriva Bert.
Är inne i slutfasen av arbetet och jag har två kapitel kvar.

Ska jag vila sen?
Nääää!!!

Efter Bert ska vi skriva ändringar i Berts Bravader-manuset som ska visas på Nya Parkteatern i sommar.
Och efter det ska vi skriva årets Håkan Bråkan bilderbok.
Och därefter ska vi skriva årets Sunebok.

Sen...får vi se vad det blir.
Planer finns.
MÅNGA planer...

Och på söndag ska jag till Stockholm och se sista föreställningen av "Sune" på Göta Lejon.
Ska bli kul att se den en sista gång innan den läggs ner.

Och i morgon är det första april.
Jag blir alltid lurad.
Det får man bjuda på.
Att man är godtrogen.

När jag läser tidningen så tänker jag ofta "är det första april nu?" - för många nyheter är så bisarra att jag genast tänker "detta kan inte vara sant".

onsdag 11 mars 2009

Sune på Göta Lejon

Här är en liten film från musikalen Sune.
Den är inne på sista varvet.
Sista föreställningen på Göta Lejon den 5 april.
Skynda! Skynda!



I dag är det typ onsdag, tror jag.
Om jag inte råkade sova över en dag. Det är lätt hänt vid min ålder.
Det säger bara Zzz - så har det gått ett dygn.

Dagens tanke:
Vi måste återupptäcka att vi inte endast är det som vi är medvetna om.

Jag hittade den frasen i en av mina anteckningsböcker. Det är bra, tycker jag.
Att återupptäcka att vi är mer än det vi tror vi är.
Inbäddat i det finns känslan av alla människors storhet och gudomlighet.
Vi är så mycket mer än det som vi är medvetna om.
Tror jag i alla fall!
Men jag vet ju inte. För då skulle jag ju vara medveten om det...
Men tanken är i alla fall kittlande, tycker jag.

Nu ska jag återvända till skrivandet.

Tjing!

tisdag 23 december 2008

Resultat av två undersökningar

Inom några timmar är det slut på tiden för att rösta på två av mina små undersökningar.
Dels så handlade det om vilka personlighetstyper som läser min blogg.
Av 85 röstande personer så är det dött lopp mellan Kossor och Tittare.
18 % av de röstande är kor eller tittare.
Det kan även vara så att kossor är just de som alltid står och glor och tittar.
Då kan man se dessa som samma personer, kanske?

Tyckare var det något fler av. Hela 21 % känner igen sig i personlighetstypen "tyckare". För en mer fullständig bild av hur en "tyckare" är så får ni läsa i ett tidigare inlägg här på bloggen.

31 % är det som mest känner igen sig i personligghetstypen "kännare".
det tycker jag känns bra...

Och slutligen är det flest av er läsare här på bloggen som känner igen er i personlighetstypen "tänkare".
Det kan man ha många tankar om, men det är ju bra. Det också.

För visst är det väl så att vi alla är lite av allt?
Egentligen?
Ibland blir vi passiva betraktare av tillvaron i form av en tittare. Och ibland tycker vi om saker utan att ens ha ork eller lust att ta reda på några fakta.
Jag tror att vi alla är lite på det sättet ibland.

Och ibland styr vi våra liv av hur det känns.
OM något känns fel så gör vi inte det vi har tänkt oss. Helt enkelt för att den rätta känslan inte infinner sig.

Tänker gör vi också. Ibland kanske för mycket till och med?
Vi "tänker upp oss" och tror oss veta vad som ska hända innan det händer.

Tänk på om ett barn vill hoppa på isflak.
Vi säger oftast "nej".
Inte för att vi vill vara dumma.
Nä, Tvärtom.
Vi vill så väl.
För vi älskar våra barn.
Och inom oss så har vi redan "tänkt upp oss" och vet vad som kan inträffa.
Barnet ramlar ner i det kalla vattnet.
Blir nerkylt.
Hamnar på sjukhus. Kanske i flera veckor med lunginflammation.
Kommer efter i skolan.
Får gå om ett år. Med de yngre barnen.
Förlorar alla sina vänner i den gamla klassen.
Blir mobbad.
Blir deprimerad.
Skolkar från skolan.
Får inga betyg.
Känner sig dålig. Har inget självförtroende.
Börjar dränka sin smärta med alkohol och droger.
Får inget jobb.
Ingen bostad.
Blir uteliggare.
Och så blir det säkert en kall vinter just det året.
Så ligger ert barn där på en parkbänk och fryser ihjäl...

Allt detta ser vi inom oss bara för att de vill hoppa på isflak...
Så det är klart att vi säger NEJ!
För vi är duktiga på att tänka.
Ibland kanske för bra?

Jag tror att vi med träning kan hjälpa oss själva att se vad vi gör med våra tankar i såna här situationer.
För visst kommer de ibland att ramla i vattnet!
Och det är ju en del av tjusningen!

Men vore det inte bättre att försöka lära dem hur de ska hoppa på isflak på bästa sätt.
Så att de slipper ramla i.
Och om de ändå ramlar i.
Var där med en varm filt.
Och uppmuntra dem.
För nästa gång kanske de kan hoppa lite längre på nästa isflak.
Och troligen lite bättre än vad vi själva kunde en gång för länge, länge sedan.

och den andra undersökningen handlade om vilken loge Anders INTE pruttade i när vi var med på TV-inspelning av Totte och Zilla på Tv4 (sänds den 4 januari)
7% trodde att Anders skonade Sibel.
Endast 3% trodde att Anders skonade Amy eller Agnes.
Och mig trodde ni också att Anders attackerade med pruttlukt.
Bara 5% trodde att jag skonades.
Däremot så tycks de flesta ha trott att han lät bli att prutta i sin egen loge.
Hela 78% trodde att hans loge var luktfri.
Ha! Ha!
Fel, fel, fel!
Den enda som lyckades parera Anders pruttattacker var undertecknad.
För jag såg allt. Hörde allt och var beredd med brutala armar att mota bort honom om han försökte ge sig på min loge.
Sin egen var han snabb på att prutta in redan när vi kom. För att skapa lite hemmatrivsel kan man väl säga.
Så - undersökningen visade att endast 5% gissade rätt.
Grattis ni tre personer som trodde på min förmåga att värja mig från Anders prutterier.

fredag 19 december 2008

Ett gott skratt...

...förlänger livet sägs det.
Men jag vet inte om det är sant.
I och för sig så ser jag ju hellre att det förlänger livet än näsan till exempel. Det skulle bli så trist.
Och det finns dokumenterade fall där folk har skrattat ihjäl sig - och då stämmer ju inte det där med att ett gott skratt förlänger liv.
Men man kanske måste chansa ibland?

Ett skratt om dagen håller ordning på magen.


Se så glada de är!
Där skulle man dyka upp och killa lite på magarna.
Det ser ut att behövas.
Eller hur?

Hittade några gamla bilder från den tid då jag reste runt i folkparkerna.
För mer än 20 år sen..
När jag skriver det så känns det som om det är Tore Skogman, Ludgo-Pelle eller Jokkmoks-Jocke man pratar om.
Men det är det inte.
det är Hemliga Byrån.
Vi kallade oss så och reste runt i folkparkerna och sjöng om Sune och Sophie.
Vi visste inte själva om vi var rockstjärnor eller om vi var underhållare för barnen.
Därför försökte vi underhålla rockpubliken med barnlåtar.
Det gick väl "sådär" kan jag tycka..
:o)




På den första bilden kan man se mig sitta och svettas i ena logen och dricka vatten. Efter en spelning någonstans i landet. Minns inte var.
Den andra killen på bilden är Erik Lindstedt. Alias Lill-Erik alias Agent 2,14.

På den andra bilden syns Kalle Kod och Myskogubben (= jag)

Jag hittade min dagbok som jag skrev för varje spelning vi gjorde.
Riktigt roligt!

Utdrag från den nionde maj 1987:
"Allt verkade gå så bra när vi satt och väntade på "Skuggan" och Lasse.
Sen gick allt åt skogen.
Bussen gick sönder i Motala. En liten slangjävel saboterade hela förberedelsen. Efter några timmar lyckades vi ta oss till Gränna där vi upptäckte attd et var vatten i oljan.
Skit!
Vi pratade om att inställa, men "Skuggan", Lasse och Torleif jobbade på att försöka lösa allt.
Efter 5 timmars försening lyckades vi få tag i en lastbil att frakta grejerna i, samt två stycken taxibilar att skjutsa Byrån i.
Gränna-Älmhult - pris 2600:-
Vi åkte på rekordtid till Älmhult."

Forts följer, kanske...

onsdag 17 december 2008

I juletid kan man se Marmelad-Lennart.

Om man har otur.
Eller tur.



Den här är en av de mest bisarra lucköppningarna vi gjorde.
Vi satt och skrev dem på Fridays vid Kungsträdgården kvällen innan vi skulle spela in dem.
Då blev det ibland ganska sjuka inslag.

Tyvärr så har jag inte sett årets kalender.
Så jag vet inte om den är bra eller dålig.
Men jag vet i alla fall att de inte har nån Marmelad-Lennart.

Stackarna.

tisdag 16 december 2008

Årets Örebroare 2008...

I går rivstartade veckan med möten i Stockholm.
Jag och Anders träffade förlaget och lite annat spännande folk.
Vi pratade om film, tv, teater, musikaler, skivor, utlands satsningar, DVD-utgåvor, hemsidor, datorer och lite annat kuligt.
Det verkar bli ett spännande år 2009...

Och i dag var det med en fin artikel om BERT på Nya Parkteatern i Örebro nästa år.
Känns kul och spännande!

Och i dagens tidning visade det sig att jag hade blivit nominerad till att bli "Årets Örebroare".
Här kan man gå in och rösta.

Det beror på dels SUNE musikalen och dels PRINS ANNORLUNDA.
Ingen av dessa har jag gjort själv.
Den ena med Anders och den andra med hustrun, Yvonne.

Så får man se om det gamla Närke-uttrycket segrar ännu en gång..
"Det går aaaaldrig..."
Men faktum är att i dag har det där gnällbältet flyttat.
I dag anser folk ute i landet inte längre att Örebro är lika gnälligt och "träääligt" som förr.
Nåt har hänt.

I dag ska jag skriva och åter skriva.
Ska bli färdig med boken "De Onödiga 2" innan jul.

Tjing!

torsdag 4 december 2008

När man måste skrapa rutorna igen..

Varje gång när det blir vinter så blir det precis samma känsla.
Jag känner mig som pappa Rudolf i den här scenen...



Att vi skrev den var just att vi kände igen oss själva i rollen som Sune.
Både jag och Anders fick höra att vi inte skulle svära.
Sen stämde det liksom inte med verkligheten i de vuxnas värld.
- Vaffö gör di på dette vise?

På senare år har jag upptäckt att jag ibland beter mig precis som rollfiguren Rudolf.
Speciellt vid svår stress.
Därför försöker jag allt oftare att ta ett djupt andetag och sen...svär jag igen.
Sen andas jag djupt...och SVÄR IGEN!

Ja, försöka måste man ju...

I dag är det den fjärde december.
Jag ska försöka lägga upp ljudfil på min och Anders julkalender för vuxna som vi gjorde för några år sen.
Vi får se om jag lyckas lösa det tekniskt.
Om jag inte gör det så kan man höra mig ännu en gång låta som pappa Rudolf någonstans i Örebrotrakten.

onsdag 3 december 2008

Sommarens roligaste jobb?

Det KAN eventuellt bli sommarens roligaste jobb.
För alla som gillar att spela teater...

Sök till BERT

Det kommer i alla fall bli en galen och rolig grej.
Det ska jag och Anders se till!

Och Peter Flack och Marie Kyhler.
Ska spelas på Nya ParkTeatern hela sommaren!

Smygande Fisen och Spändo på nya äventyr.

Det här tycker jag fortfarande skulle kunna bli en väldigt bra TV-serie.
Två idioter som ska försöka bli superhjältar.
Mmmm...



Klart Slut från Spändo.
Smygande fisen fick inte ledigt från sitt jobb på dagis.

tisdag 2 december 2008

Sune Musikalen

Här är en liten glimt av Sunemusikalen som går just nu på Göta Lejon.



De är för goa de där!