Livet är ett verb

I kväll sänds ännu ett avsnitt på p1:s "Vid dagens slut" där man kan lyssna på när jag funderar över att livet är ett verb.

Jag gillar den tanken.
Att livet är en pågående process och ingen sak som vi ska lära oss att hantera.

Ofta tror jag att vi människor försöker närma oss saker som inträffar som om det är något som är separerat från oss själva. Som om vi kan operera bort det som känns besvärligt så att vi kan fortsätta leva "som vanligt".
Jag tror att det sällan är på det viset.
Det är som om vi tar emot händelser som en sak, ett substantiv. Det blir ett projekt som vi ska lösa.
Och väldigt ofta handlar det i stället om att livet är en pågående process som vi varken vet början eller slutet på.
Händelserna är bara sånt som inträffar under resans gång.
Ibland händer det bra saker. Och ibland dåliga.
Det handlar mer om att hitta metoder att hantera det som inträffar i livet.


Den här veckan har det hänt en hel del saker.

Händelser i livets flöde.

Då är det ju som det ska!

Manusversion nummer 4 på Sunefilmen är klart.
Det känns spännande.
Nu återstår det att se om vi lyckas få till en finansiering av filmen.

Nästa vecka ska jag på filmpremiär i Stockholm, möten i Göteborg, Örebro och på lördag ska jag till Norrköping och föreläsa om "Prins Annorlunda".
Utöver det ska jag hinna skriva en del manus.
Och det är ju kul!

Och så en liten varning.
Ibland kan det löna sig att läsa innehållsförteckningen på det man ska äta.
Man vet ju aldrig vad man stoppar i sig!

Se bara här:


Tugga och svälj?

Ha en fridefull lördag alla människor!