I dag fortsätter vi att signera våra böcker i Göteborgsområdet.
Eller...
i dag är det Borås, Lerum och Allum.
Så det är inget mer inne i stan.
Kanske lika bra med tanke på bombhoten.
Och tiden ställdes om automatiskt i min iPhone i natt.
Det är konstigt det där med teknik, för jag kunde ju inte veta i morse om tiden var omställd automatiskt eller inte.
Så jag fick ringa hederliga gamla 90510 och kontrollera.
Snart dags att checka ut från hotellet och dra mot Borås.
Under tiden kan ni få njuta av en till liten videosnutt.
Den här gången i form av en musikvideo - från Jamaica.
Och NEJ vi rökte inte på någon av oss.
Vilket gjorde att vi betraktades som väldigt udda och annorlunda.
Många undrade vad i helvete vi i så fall gjorde på Jamaica.
Men det kan väl alla se?
Vi hade kul.
Ha en skön söndag alla människor!
söndag 31 oktober 2010
torsdag 28 oktober 2010
Jamaica 1988
Ibland är det spännande att minnas.
När jag och Anders var på väg hem från Stockholm i tisdags så satt en kille på stolen bredvid oss.
Anders kände först inte igen honom.
Men det gjorde jag.
Han var en av sex killar som åkte till Jamaica i december 1988.
Vi började prata om att vi borde hitta ett tillfälle att träffas igen.
För att återuppleva gamla minnen.
Jag sa att jag hade två fullmatade VHS-filmer med sånt som vi filmade under resan.
Jag lovade att försöka föra över det på DVD.
Nu har jag börjat med det och det är riktigt skojsigt!
När jag ändå sitter och håller på med alla mina kvitton så kan jag ju låta videobandspelaren stå och rulla över till hårddisken under tiden.
Och så hittade jag ett litet guldkorn!
En sång som jag inte kom ihåg att vi fick inspelat!
Två män som spelade och sjöng på stranden för att tjäna ihop till lite dryck och mat.
Fantastisk röst, tycker jag!
Så lite kan behövas på en vanlig torsdag för att livet ska kännas lite roligare igen.
Nu åter till min hög med kvitton...
När jag och Anders var på väg hem från Stockholm i tisdags så satt en kille på stolen bredvid oss.
Anders kände först inte igen honom.
Men det gjorde jag.
Han var en av sex killar som åkte till Jamaica i december 1988.
Vi började prata om att vi borde hitta ett tillfälle att träffas igen.
För att återuppleva gamla minnen.
Jag sa att jag hade två fullmatade VHS-filmer med sånt som vi filmade under resan.
Jag lovade att försöka föra över det på DVD.
Nu har jag börjat med det och det är riktigt skojsigt!
När jag ändå sitter och håller på med alla mina kvitton så kan jag ju låta videobandspelaren stå och rulla över till hårddisken under tiden.
Och så hittade jag ett litet guldkorn!
En sång som jag inte kom ihåg att vi fick inspelat!
Två män som spelade och sjöng på stranden för att tjäna ihop till lite dryck och mat.
Fantastisk röst, tycker jag!
Så lite kan behövas på en vanlig torsdag för att livet ska kännas lite roligare igen.
Nu åter till min hög med kvitton...
onsdag 27 oktober 2010
NU är en viktig stund
I går var jag och Anders i Stockholm och presenterade den tänkta Sunefilmen tillsammans med Hannes och Patrik, för en filmkonsulent på filminstitutet.
Ska bli spännande att se vad de tycker.
I dag har jag haft svår ångest.
Det stavas KVITTON!
Ja, jag trodde inte att det var SÅ många kvitton som skulle ordnas och sorteras och arkiveras.
Det är kvitton från slutet av juni.
Påminnelsen från sommaren är oundviklig och jag känner sorg över att den försvann så snabbt.
Stunderna försvann hysteriskt kvickt.
För några veckor sen lät jag producera upp ett par låtar som jag har skrivit genom åren.
En av de bästa låtarna som jag har gjort, enligt mig själv heter "NU är av Gud". Den kan ni lyssna på om ni klickar på den här länken.
I morgon är det mer kvitton och annat pyssel.
Sen är det fredag och då ska vi signera böcker i Göteborgsområdet.
Vi är där mellan fredag och söndag enligt följande schema:
Fredag 29/10
Stenungsund 12-14
Kungälv 15-16
Lördag 30/10
Backaplan 11.30-12.30
Järntorget 13.00-14.00
Frölunda torg 14.30-16
Söndag 31/10
Borås 12-13
Lerum 14-15
Allum 16-17
Har ni vägarna förbi - kom och hälsa på!
Fridens och god kväll på er alla!
Ska bli spännande att se vad de tycker.
I dag har jag haft svår ångest.
Det stavas KVITTON!
Ja, jag trodde inte att det var SÅ många kvitton som skulle ordnas och sorteras och arkiveras.
Det är kvitton från slutet av juni.
Påminnelsen från sommaren är oundviklig och jag känner sorg över att den försvann så snabbt.
Stunderna försvann hysteriskt kvickt.
För några veckor sen lät jag producera upp ett par låtar som jag har skrivit genom åren.
En av de bästa låtarna som jag har gjort, enligt mig själv heter "NU är av Gud". Den kan ni lyssna på om ni klickar på den här länken.
I morgon är det mer kvitton och annat pyssel.
Sen är det fredag och då ska vi signera böcker i Göteborgsområdet.
Vi är där mellan fredag och söndag enligt följande schema:
Fredag 29/10
Stenungsund 12-14
Kungälv 15-16
Lördag 30/10
Backaplan 11.30-12.30
Järntorget 13.00-14.00
Frölunda torg 14.30-16
Söndag 31/10
Borås 12-13
Lerum 14-15
Allum 16-17
Har ni vägarna förbi - kom och hälsa på!
Fridens och god kväll på er alla!
måndag 25 oktober 2010
Det är farligt att leva.
Det är inte helt riksfritt att vara människa.
Att leva.
För risken finns alltid att man misslyckas.
I vårt samhälle tycks det ofta vara så hemskt att misslyckas.
Att göra fel.
Varför är det så?
Jag tror att det är oerhört viktigt att våra misslyckas.
Hur ska vi annars någonsin kunna göra något på ett annorlunda sätt?
Om vi aldrig testar att göra fel så får vi heller aldrig göra något på ett annat sätt.
Vi vill gärna göra rätt hela tiden.
Hela livet.
Men det är väl sällan så livet inträffar?
Jag tror att det är viktigt att komma ihåg att vi också måste få misslyckas för att senare kunna lyckas med det vi vill göra i livet.
Erkänn att det skulle vara trist om vi alltid gjorde allting rätt från första början?
Så varför inte?
Testa.
Försök.
Våga förändras.
Våga misslyckas.
Våga lyckas.
Om vi aldrig vågar testa någonting nytt i livet så lever vi i stort sett redan som döda.
Döden är ju väldigt trygg.
Då vet man vad man får.
Livet är raka motsatsen.
Den har en inbyggd osäkerhet och otrygghet.
Det är det som ÄR liv, anser jag!
Om man verkligen vill leva sitt liv så bör man vara beredd på faran att bli överraskad av oförutsedda händelser. Vi kan inte skydda oss från livet på något sätt.
Och ändå så tycks det så ofta vara så att människor helst vill försöka planera hela sin tillvaro.
Det bästa vore om man visste exakt vilken dag man ska dö i framtiden till och med.
För då skulle man kunna skicka ut en liten avskedshälsning i förväg och förbereda vänner och bekanta på det ofrånkomliga som skall inträffa under den planerade dagen.
Vi vill gärna ha kontroll på livets alla skeenden.
Och det kan väl vara bra att kunna planera och strukturera livet beroende på var man befinner sig i tillvaron.
Men enligt mig så är det viktigt att samtidigt hålla dörren till det okända öppen.
Vi kan inte planera hela livet.
Det går inte att vägra att låta det oförutsedda inträffa.
Ibland händer livet i alla fall.
Och när det gör det så blir de flesta av oss alltid överrumplade och förvånade.
Som om vi hade vår fastlagda plan klar för hela livet och att allt som bryter det mönstret är fel.
Kanske är det så att vi behöver träna oss i att leva mer med risker?
Risken att leva våra liv.
Ibland kanske vi skulle må bra av att låta oss bli överraskade av det livet vill ge oss.
Men den risken innebär också att vi behöver klara av misslyckanden.
Ibland blir saker bra, ibland blir det dåligt.
Men ofta tycks saker som vi först tror är dåligt visa sig vara nåt helt annat.
Om vi bara lär oss att acceptera det nya och okända.
Om man vill bestiga livets bergstoppar så måste man vara beredd på att man kan falla ner. Det är så lätt att halka till och glida ner för berget igen.
Men är det inte så att det är en del av förtjusningen med bergsklättrandet?
Att inte vara helt trygg.
Att leva med osäkerhet i tillvaron kan vara en kittlande krydda som skapar spännande smaksensationer i livet.
Så varsågod och njut av första tuggan av ditt nya liv.
(den här krönikan har jag publicerat i senaste numret av tidningen Föräldrakraft)
Att leva.
För risken finns alltid att man misslyckas.
I vårt samhälle tycks det ofta vara så hemskt att misslyckas.
Att göra fel.
Varför är det så?
Jag tror att det är oerhört viktigt att våra misslyckas.
Hur ska vi annars någonsin kunna göra något på ett annorlunda sätt?
Om vi aldrig testar att göra fel så får vi heller aldrig göra något på ett annat sätt.
Vi vill gärna göra rätt hela tiden.
Hela livet.
Men det är väl sällan så livet inträffar?
Jag tror att det är viktigt att komma ihåg att vi också måste få misslyckas för att senare kunna lyckas med det vi vill göra i livet.
Erkänn att det skulle vara trist om vi alltid gjorde allting rätt från första början?
Så varför inte?
Testa.
Försök.
Våga förändras.
Våga misslyckas.
Våga lyckas.
Om vi aldrig vågar testa någonting nytt i livet så lever vi i stort sett redan som döda.
Döden är ju väldigt trygg.
Då vet man vad man får.
Livet är raka motsatsen.
Den har en inbyggd osäkerhet och otrygghet.
Det är det som ÄR liv, anser jag!
Om man verkligen vill leva sitt liv så bör man vara beredd på faran att bli överraskad av oförutsedda händelser. Vi kan inte skydda oss från livet på något sätt.
Och ändå så tycks det så ofta vara så att människor helst vill försöka planera hela sin tillvaro.
Det bästa vore om man visste exakt vilken dag man ska dö i framtiden till och med.
För då skulle man kunna skicka ut en liten avskedshälsning i förväg och förbereda vänner och bekanta på det ofrånkomliga som skall inträffa under den planerade dagen.
Vi vill gärna ha kontroll på livets alla skeenden.
Och det kan väl vara bra att kunna planera och strukturera livet beroende på var man befinner sig i tillvaron.
Men enligt mig så är det viktigt att samtidigt hålla dörren till det okända öppen.
Vi kan inte planera hela livet.
Det går inte att vägra att låta det oförutsedda inträffa.
Ibland händer livet i alla fall.
Och när det gör det så blir de flesta av oss alltid överrumplade och förvånade.
Som om vi hade vår fastlagda plan klar för hela livet och att allt som bryter det mönstret är fel.
Kanske är det så att vi behöver träna oss i att leva mer med risker?
Risken att leva våra liv.
Ibland kanske vi skulle må bra av att låta oss bli överraskade av det livet vill ge oss.
Men den risken innebär också att vi behöver klara av misslyckanden.
Ibland blir saker bra, ibland blir det dåligt.
Men ofta tycks saker som vi först tror är dåligt visa sig vara nåt helt annat.
Om vi bara lär oss att acceptera det nya och okända.
Om man vill bestiga livets bergstoppar så måste man vara beredd på att man kan falla ner. Det är så lätt att halka till och glida ner för berget igen.
Men är det inte så att det är en del av förtjusningen med bergsklättrandet?
Att inte vara helt trygg.
Att leva med osäkerhet i tillvaron kan vara en kittlande krydda som skapar spännande smaksensationer i livet.
Så varsågod och njut av första tuggan av ditt nya liv.
(den här krönikan har jag publicerat i senaste numret av tidningen Föräldrakraft)
onsdag 20 oktober 2010
Vi gör det jämt
I dag är det onsdag.
Jag är i Göteborg och gör ett jobb för Kunskapscentrum för jämställd vård.
Det är en stor utställning i Nordstan här i Göteborg som visar upp en massa olika arbeten som görs för att utveckla jämställdhet inom vård och service i Västra Götaland.
Min roll är att vara nån sorts konferencier och inleda dagarna med att prata och reflektera lite över begreppet jämställdhet.
Det gick ju bra i går - så jag hoppas att det går lika bra i dag.
Klockan 12 drar det igång.
Det var spännande att se så många människor som stannade till och ville ta del av det ypperliga arbete som många gör för att förbättra jämställdheten.
På kvällen i går så var det middag på Operan här i Göteborg.
Trevligt.
Och då fick jag även "underhålla" en stund med lite prat om värdet av att göra fel.
Man kan ju inte alltid göra rätt.
Eller hur?
Om man aldrig gör fel så får man heller aldrig testa att göra någonting på ett annat sätt.
Misstag är en del av livet.
Vi behöver väl alla träna oss i att våga utsätta oss för livet mellan varven?
Sen spelade Daniel Lemma några låtar.
Fantastisk sångare!
Sen var det bara hopp i säng för att orka med den här dagen.
Nu börjar dagens jobb!
Åker åter mot Örebro vid sextiden i eftermiddag.
Misstänker att jag kommer sova en stund på tåget.
Om ni missade att lyssna i lördags på "Vid dagens slut" - så kan ni göra det HÄR!
Ha en härlig onsdag alla människor!
Jag är i Göteborg och gör ett jobb för Kunskapscentrum för jämställd vård.
Det är en stor utställning i Nordstan här i Göteborg som visar upp en massa olika arbeten som görs för att utveckla jämställdhet inom vård och service i Västra Götaland.
Min roll är att vara nån sorts konferencier och inleda dagarna med att prata och reflektera lite över begreppet jämställdhet.
Det gick ju bra i går - så jag hoppas att det går lika bra i dag.
Klockan 12 drar det igång.
Det var spännande att se så många människor som stannade till och ville ta del av det ypperliga arbete som många gör för att förbättra jämställdheten.
På kvällen i går så var det middag på Operan här i Göteborg.
Trevligt.
Och då fick jag även "underhålla" en stund med lite prat om värdet av att göra fel.
Man kan ju inte alltid göra rätt.
Eller hur?
Om man aldrig gör fel så får man heller aldrig testa att göra någonting på ett annat sätt.
Misstag är en del av livet.
Vi behöver väl alla träna oss i att våga utsätta oss för livet mellan varven?
Sen spelade Daniel Lemma några låtar.
Fantastisk sångare!
Sen var det bara hopp i säng för att orka med den här dagen.
Nu börjar dagens jobb!
Åker åter mot Örebro vid sextiden i eftermiddag.
Misstänker att jag kommer sova en stund på tåget.
Om ni missade att lyssna i lördags på "Vid dagens slut" - så kan ni göra det HÄR!
Ha en härlig onsdag alla människor!
måndag 18 oktober 2010
...så blev det måndag
Äntligen måndag!
Tänk om man kunde tänka så lite oftare.
Och det kan man ju!
Det är bara att göra det.
I lördags var jag och föreläste om "Prins Annorlunda" i Norrköping.
Det var väldigt kul!
Dessutom så var det en alldeles ypperligt trevlig publik!
Sen var det tänkt att jag kanske skulle åka upp till Stockholm och vara med på avslutningen av Dansfeber.
Men jag hade varken tid eller ork kvar till det.
På kvällen var jag ännu en gång med i radions "Vid dagens slut" där jag pratade om att det kan vara vettigare att flyta än att simma, som en metafor i livet.
Om ni missade det så kan man lyssna på det HÄR!
Söndagen ägnades åt att göra i ordning ena dotterns rum med ny säng och annat kuligt.
IKEA och jag är SÅ tighta just nu!
I dag är det som sagt måndag och jag håller på och förbereder ett jobb som jag ska göra i två dagar i Göteborg.
Jag ska vara konferencier på en utställning som heter "Vi gör det jämt".
Och det handlar inte om det som jag först hade hoppats på...
(och vad tänkte DU på när du läste uttrycket?)
Näe.
Det handlar om en annan väldigt viktig och angelägen sak i tillvaron.
Jämställdhet.
Ämnet är intressant och får många människor att reagera både positivt och negativt.
Jag hoppas kunna skriva nån rad direkt från utställningen i morgon och på onsdag.
Och om du har vägarna förbi Nordstan i morgon mellan 12-18 eller på onsdag samma tid så kom och hälsa på!
Nu åter till förberedelserna.
Trevlig måndag alla människor!
Tänk om man kunde tänka så lite oftare.
Och det kan man ju!
Det är bara att göra det.
I lördags var jag och föreläste om "Prins Annorlunda" i Norrköping.
Det var väldigt kul!
Dessutom så var det en alldeles ypperligt trevlig publik!
Sen var det tänkt att jag kanske skulle åka upp till Stockholm och vara med på avslutningen av Dansfeber.
Men jag hade varken tid eller ork kvar till det.
På kvällen var jag ännu en gång med i radions "Vid dagens slut" där jag pratade om att det kan vara vettigare att flyta än att simma, som en metafor i livet.
Om ni missade det så kan man lyssna på det HÄR!
Söndagen ägnades åt att göra i ordning ena dotterns rum med ny säng och annat kuligt.
IKEA och jag är SÅ tighta just nu!
I dag är det som sagt måndag och jag håller på och förbereder ett jobb som jag ska göra i två dagar i Göteborg.
Jag ska vara konferencier på en utställning som heter "Vi gör det jämt".
Och det handlar inte om det som jag först hade hoppats på...
(och vad tänkte DU på när du läste uttrycket?)
Näe.
Det handlar om en annan väldigt viktig och angelägen sak i tillvaron.
Jämställdhet.
Ämnet är intressant och får många människor att reagera både positivt och negativt.
Jag hoppas kunna skriva nån rad direkt från utställningen i morgon och på onsdag.
Och om du har vägarna förbi Nordstan i morgon mellan 12-18 eller på onsdag samma tid så kom och hälsa på!
Nu åter till förberedelserna.
Trevlig måndag alla människor!
lördag 9 oktober 2010
Livet är ett verb
I kväll sänds ännu ett avsnitt på p1:s "Vid dagens slut" där man kan lyssna på när jag funderar över att livet är ett verb.
Jag gillar den tanken.
Att livet är en pågående process och ingen sak som vi ska lära oss att hantera.
Ofta tror jag att vi människor försöker närma oss saker som inträffar som om det är något som är separerat från oss själva. Som om vi kan operera bort det som känns besvärligt så att vi kan fortsätta leva "som vanligt".
Jag tror att det sällan är på det viset.
Det är som om vi tar emot händelser som en sak, ett substantiv. Det blir ett projekt som vi ska lösa.
Och väldigt ofta handlar det i stället om att livet är en pågående process som vi varken vet början eller slutet på.
Händelserna är bara sånt som inträffar under resans gång.
Ibland händer det bra saker. Och ibland dåliga.
Det handlar mer om att hitta metoder att hantera det som inträffar i livet.
Den här veckan har det hänt en hel del saker.
Händelser i livets flöde.
Då är det ju som det ska!
Manusversion nummer 4 på Sunefilmen är klart.
Det känns spännande.
Nu återstår det att se om vi lyckas få till en finansiering av filmen.
Nästa vecka ska jag på filmpremiär i Stockholm, möten i Göteborg, Örebro och på lördag ska jag till Norrköping och föreläsa om "Prins Annorlunda".
Utöver det ska jag hinna skriva en del manus.
Och det är ju kul!
Och så en liten varning.
Ibland kan det löna sig att läsa innehållsförteckningen på det man ska äta.
Man vet ju aldrig vad man stoppar i sig!
Se bara här:
Tugga och svälj?
Ha en fridefull lördag alla människor!
Jag gillar den tanken.
Att livet är en pågående process och ingen sak som vi ska lära oss att hantera.
Ofta tror jag att vi människor försöker närma oss saker som inträffar som om det är något som är separerat från oss själva. Som om vi kan operera bort det som känns besvärligt så att vi kan fortsätta leva "som vanligt".
Jag tror att det sällan är på det viset.
Det är som om vi tar emot händelser som en sak, ett substantiv. Det blir ett projekt som vi ska lösa.
Och väldigt ofta handlar det i stället om att livet är en pågående process som vi varken vet början eller slutet på.
Händelserna är bara sånt som inträffar under resans gång.
Ibland händer det bra saker. Och ibland dåliga.
Det handlar mer om att hitta metoder att hantera det som inträffar i livet.
Den här veckan har det hänt en hel del saker.
Händelser i livets flöde.
Då är det ju som det ska!
Manusversion nummer 4 på Sunefilmen är klart.
Det känns spännande.
Nu återstår det att se om vi lyckas få till en finansiering av filmen.
Nästa vecka ska jag på filmpremiär i Stockholm, möten i Göteborg, Örebro och på lördag ska jag till Norrköping och föreläsa om "Prins Annorlunda".
Utöver det ska jag hinna skriva en del manus.
Och det är ju kul!
Och så en liten varning.
Ibland kan det löna sig att läsa innehållsförteckningen på det man ska äta.
Man vet ju aldrig vad man stoppar i sig!
Se bara här:
Tugga och svälj?
Ha en fridefull lördag alla människor!
måndag 4 oktober 2010
Dröm gränslöst
I lördags var jag återigen på radion och pratade i p1:s "Vid dagens slut".
det går att lyssna på programmet HÄR!
Och om du inte orkar klicka på några länkar så kan du läsa ungefär vad jag pratade om här...
----
Att drömma och fantisera är varje människas rättighet, tycker jag.
Ändå så tycks det ofta vara så att många ”inte kan med” att låta sig dras iväg av drömmar och fantasier.
Det är som om vissa tror att man måste vara måttlig även i drömvärlden.
Men drömmar skulle ju inte vara drömmar om de inte fick vara precis hur orealistiska som helst.
Hur galna och fantasirika som helst.
Att drömma gränslöst är spännande.
Att låta sig själv få ledas med i drömmen till något oändligt.
Till det som övergår vår fattningsförmåga.
Du behöver inte sätta upp gränser för ditt drömmande.
Det är bara en idé att drömmar ska vara inom rimlighetens ramar.
Att drömma gränslöst kräver ett visst mod.
För det kanske avslöjar en del av det du längtar efter i sin mest primitiva form.
Och vissa saker vi längtar efter kanske vi inte ens vill se?
Så vi försöker kontrollera även drömmarna.
Så att inget oförutsett inträffar där.
Men tänk om vi kan utmana oss själva att få drömma helt gränslöst.
Utan skyddsnät eller kontroll.
Dröm utan regler eller skyddsnät.
Kasta dig handlöst rakt in i dig själv.
Kanske dyker det upp någonting nytt från ditt undermedvetna som har väntat på sin chans att få bli lyssnat på?
Så var vaksam över det du drömmer.
Lyssna på dig själv.
Vad vill du ha sagt?
Passa på att lyssna medvetet på det som dina drömmar vill förmedla.
Låt drömmen få fritt spelrum.
Vem vet vad som kan hända då?
och du..sov så gott...
God natt!
det går att lyssna på programmet HÄR!
Och om du inte orkar klicka på några länkar så kan du läsa ungefär vad jag pratade om här...
----
Att drömma och fantisera är varje människas rättighet, tycker jag.
Ändå så tycks det ofta vara så att många ”inte kan med” att låta sig dras iväg av drömmar och fantasier.
Det är som om vissa tror att man måste vara måttlig även i drömvärlden.
Men drömmar skulle ju inte vara drömmar om de inte fick vara precis hur orealistiska som helst.
Hur galna och fantasirika som helst.
Att drömma gränslöst är spännande.
Att låta sig själv få ledas med i drömmen till något oändligt.
Till det som övergår vår fattningsförmåga.
Du behöver inte sätta upp gränser för ditt drömmande.
Det är bara en idé att drömmar ska vara inom rimlighetens ramar.
Att drömma gränslöst kräver ett visst mod.
För det kanske avslöjar en del av det du längtar efter i sin mest primitiva form.
Och vissa saker vi längtar efter kanske vi inte ens vill se?
Så vi försöker kontrollera även drömmarna.
Så att inget oförutsett inträffar där.
Men tänk om vi kan utmana oss själva att få drömma helt gränslöst.
Utan skyddsnät eller kontroll.
Dröm utan regler eller skyddsnät.
Kasta dig handlöst rakt in i dig själv.
Kanske dyker det upp någonting nytt från ditt undermedvetna som har väntat på sin chans att få bli lyssnat på?
Så var vaksam över det du drömmer.
Lyssna på dig själv.
Vad vill du ha sagt?
Passa på att lyssna medvetet på det som dina drömmar vill förmedla.
Låt drömmen få fritt spelrum.
Vem vet vad som kan hända då?
och du..sov så gott...
God natt!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)