Meditation

Jag älskar meditation.

Förr i tiden var meditation ett ord som förknippades med Buddism och i många fall endast som något flummigt och introvert navelskåderi för människor i västvärlden.

I dag är det annorlunda.

Meditation kan enligt mig vara så mycket mer än att sitta med benen i kors och nynna på ett meningslöst mantra.
Den typen av meditation kan säkert också fungera för vissa människor, även om det aldrig riktigt har fungerat för mig.

För mig innebär meditation endast en sak.
Medvetenhet.
Vad man än sysslar med och upprätthåller sin medvetenhet så kan det kallas för meditation.

Vad du gör är mindre viktigt, utan det handlar snarare den kvalité som du har med dig när du gör det du gör.

Att ta en promenad kan vara meditation om du går medvetet.
Att bara sitta ner kan vara meditation. Om du samtidigt är vaken och alert.
Att lyssna på fågelsång kan vara meditation. Om du lyssnar med ett medvetet sinne.
Till och med att lyssna på ditt inre pladdrande kan vara meditation om du gör det med ett vaket och iakttagande tillstånd.

Det viktiga budskapet är med andra ord att inte somna.
Att hålla sig vaken och alert.
Då kan precis vad som helst förvandlas till en meditation.

För syftet är inte på något sätt att dra sig bort från världen, anser jag.
Det handlar mer om att ta del av allt som händer i världen med medvetenhet.
Vi kan när som helst välja att sluta blunda för hur saker och ting är och se världen utan begränsande attityder.
Jag tror att det endast är när vi blir tillräckligt medvetna om både oss själva och vår omvärld som vi kan genomgå en bestående förändring i vårt samhälle.
Det är först när vi ser hur saker är som vi kan välja andra sätt att förhålla oss till det som sker.
Vi har alltid ett val.
Valet att bli medveten om vad som är.
Om man frågar mig så är det livets mest spännande upptäcktsfärd.

Men glöm inte bort att varje ögonblick är viktigt.
Meditation är ingenting som är fragmentariskt.
Det bör vara en kontinuerlig ansträngning.
Man kan vara medveten i varje enskilt ögonblick.
Men tyvärr så tänker vi sällan på det sättet.
Vi kanske mediterar en stund på morgonen och därefter lägger vi det åt sidan och faller in i en daglig sömn.
Det är som om vi väljer att gå omkring i en sorts hypnos där vi inte ser saker som de är.
Vi väljer att blunda hårt och att inte se livet med klara ögon.
Men enligt mig så är medvetenhet något som sker kontinuerligt.
Det är som en flod som ständigt fortsätter att rinna.
Tänk om vi kunde hålla kvar vår medvetenhet och vårt vakna sinne hela dagen.
Dygnet runt.
Då tror jag att en oändlig blomning skulle inträffa.
En tyst inre explosion av total insikt.