fredag 10 september 2010

Smultronstunder

Jag kallar dem så.
De där stunderna som inträffar ibland i livet som känns berörda av Guds hand på nåt sätt.
De där situationerna som blir minnen som vi gärna återvänder till för att få en glimt av den känsla vi en gång fick.
Stunderna är för mig som smultron som vi samlar på ett minnenas strå.
Vad är det som händer i såna där stunder egentligen?
Jag har länge undrat vad det är som gör att vi i vissa stunder bara släpper allt och upptäcker oss själva fullt medvetna i nuet.
För mig har barnens födelser varit såna stunder.
I synnerhet det första barnet.
Den förundran och stumma beundran över livets fullkomlighet i den stund jag såg mitt första barn födas.
Det var en stund som jag aldrig kommer glömma.
Inte heller den tid direkt efter födseln när barnet tycktes vara fullt medveten och tittade på mig och min hustru med en helt klar och intensiv blick.
Att barnet sedan visade sig vara både utvecklingsstörd och ha ett stort hjärtfel var ingenting som påverkade de gyllene ögonblick som vi möttes av i förlossningssalen den där dagen för 19 år sen.

Ibland tycker jag att existensen eller Gud eller vad du nu föredrar att kalla det, sammanlänkar enskilda händelser och låter stunderna få mötas i en sorts synkronicitet.
Saker sammanfaller ibland på ett nästan komiskt sätt.
Jag får en tanke och ringer upp någon som i sin tur just har fått ett brev på posten som just sammanfaller med den idé som jag just hade fått – och som i sin tur leder till att en ännu mer förfinad idé föds och så vidare och så vidare.

Alla människor är ju med om såna händelser i livet – stora som små.
Jag menar, ibland när man precis ska lyfta luren och ringa till en god vän så ringer vännen upp dig istället.
Du vet vad jag menar, va?

Kanske är det bara en lustig slump?
Eller kanske är det en sorts gudomlig synkronicitet?

Hur som helst så behöver just de där stunderna inte vara så kallade ”smultronstunder”, men de kanske kan utvecklas till att bli det?

Dagligen inträffar små ögonblick som jag tror att vi alla kan träna oss på att bjuda in till strået där vi samlar de magiska stunderna.

Vad är dina smultronstunder?

Här är en liten film med mina mest älskade smultron.
Mina barn.

Låten har jag skrivit och låtit en kompis få producera upp.
Jag blir själv lika rörd varje gång jag ser bilderna och hör musiken.



Nu är det fredag.
I morgon smäller det.

Dansfeber i TV4 - klockan 20.00

Ni tittar väl, va?
En röst på oss (eller nån av de andra) är en röst för världens barn.
Ett ekonomiskt bidrag som kan ge barn det de behöver.
De är väl också värda att få uppleva smultronstunder?

9 kommentarer:

Fighter ღ sa...

Det finns energier där ute som binder oss samman. Det är jag säker på. Ingen slump att tankar tänkts samtidigt.

Efter det jag gått igenom tror jag dessutom mer och mer på att det som sker händer för att vi har något att lära. Hur jävligt det än är.

Livet är bara ett test.
Inför något annat.

Men medans vi är här ska vi plocka smultron på strå.
Klart vi ska.
Å kan smultronen bli mer söta och goa än våra barn?

Föga visste jag innan jag fick barn.
Nu vet jag.
Nu vet jag varför jag finns och behövs.

Å när jag läste dina fina rader och såg klippet kom det som väntat en tår. (Ja, jag är släkt med Grin-Olle:-))

Tänkte på ett inlägg jag gjorde för inte så länge sen.
Några av mina smultron just den dagen.

Å klart vi ska rösta på er!
Lita på det!


Trevlig helg!

Fighter ღ sa...

Glömde mina smultron

http://fighterfighter1.blogspot.com/2010/09/lyckan-sitter-nog-i-vara-tankar.html

imse sa...

Vilken sida man än rör sig på ikväll, så dyker din lilla underbara filmsnutt upp. Den kanske vill säga mig nåt?

Har du läst Emotos böcker om vatten? Om inte, så rekommenderar jag dem. Världsbilden ändras litegrann, efter att man läst dem.

Suzan sa...

åh vad fint!!!

B i t t e sa...

Visst är det så. Man väljer själv vad man vill fylla sitt strå med. Jag hade en sån, liten men ändå söt, stund idag.

Anonym sa...

Måste bara skriva att jag älskar både Sune och Bert :D tack för att du skrev dessa böcker!!!

Kram Lisa [lising.blogg.se]

Suzan sa...

Ååååååhhh vad snygg du blev!!! :*

Malla sa...

Självklart är alla värda smultronstunder! Ni var duktiga på tv ikväll :)

Susjos sa...

Så fint skrivet! och vilken fin video :)
Jag har fördelen att få vara med om många smultronstunder på mitt jobb :),så fantastiskt!
och visst,många andra små smultronstunder också :)