Guldbaggen 2015

I veckan var det återigen dags för Guldbaggen, den årliga firmafesten för filmfolket i Sverige.
Den här typen av galor är väldigt speciella, anser jag.
Det mesta av arrangemanget går ut på att det ska se bra ut i TV.
TV-produktionen är det som på nåt vis blir det viktigaste, och då får alla som deltar på galan finna sig i att knuffas runt som en flock boskap för att befinna sig på plats i rätt tid när galan ska sändas ut i TV.
Låter det som om jag gnäller?
Det är inte alls min mening.
Jag försöker bara beskriva en sån här gala, för de som inte varit med på någon sådan tidigare.
Röda mattan är till för de som då anses vara "tillräckligt kända" för att vara intressanta för medias uppmärksamhet.
Den typen av fördelning av kända/okända vet jag inte hur och när den skapas.
Man slussas fram till en röd matta och sen får fotograferna fritt tillträde att regissera alla så kallade "kändisar" för att de ska få så bra bilder som möjligt.

Jag tyckte att det var på sin plats att även ta en bild på några av de som tar bilder. Jag regisserade dem iofs inte alls. De var helt naturliga!

Sen var det dags att knalla ut på röda mattan och fotoblixtarna smattrade en stund. Jag försökte hålla leendet så naturligt som möjligt. Det är inte alltid helt enkelt!

Och ibland tycker vissa tidningar att man inte är tillräckligt känd, så då klipper de bort de oönskade. Eller försöker i alla fall.
Ha ha!

Efter galan så är det fest! Den här gången blev det på Cafe Opera. Där minglar man runt med kända och okända och festar runt. Då liknar det precis vilken fest som helst, egentligen.
Jag tänker inte leverera nåt skvaller från festen. Sån är inte jag!
;)