tisdag 22 september 2009

En dag i livet

Det är ännu en dag i livet.
Just i dag känns ingenting nåt vidare. Men det går också över.
Som allt annat.

Jag hörde talas om en kvinna som efter en längre tids terapi fick rådet att åka på en semesterresa. Efter mycket diskuterande med terapeuten bestämde hon sig för att resa iväg.
En vecka senare fick terapeuten ett vykort där det stod:
”Jag har haft en helt underbar vecka. Men varför?”

Våra hjärnor är lustiga maskiner.
Ständigt försöker vi analysera och korrigera hur livet faller ut.
Ibland tror jag inte alls att det är möjligt.
Vissa saker kan vi påverka genom aktiva val och genom handling.
Men ändå..
Livet händer så som det händer.
Ofta ligger vår utmattning i att försöka kämpa emot hur saker och ting händer.
Men jag kan tycka att vi nästan alltid gör vårt bästa. Det gäller alla människor.
Man gör sitt bästa. Ibland räcker det inte till.
Och ibland behöver vi kanske falla handlöst in i det vi inte känner till.
Det vi inte styr över.
Kanske finns det någon som styr över det okända. Kanske finns det ingen som styr.
Det kanske bara är livet som händer?



På mitt skrivbord har jag en liten lapp.
Jag tycker mycket om den.
Det står:

”När man befinner sig mitt i livet
och inte vet vart man ska gå,
bör man känna efter vilken väg
som doftar mest kärlek.

När man befinner sig mitt i kärleken
och inte vet vart man ska gå,
bör man känna efter vilken väg
som doftar mest liv.”

Det finns en viss risk att man läser dessa ord utan att se nyansen.

För många brukar tala och skriva om hur viktigt det är att ”följa sitt hjärta”.
Men jag tror att man varken ska följa sitt hjärta eller sitt intellekt.

Det är de som ska följa dig.

Men ibland kan vi behöva stanna upp och känna efter åt vilket håll som innebär mest förhöjning av energi.

För när jag tänker efter så finns det många grymheter som har inträffat genom historien i hjärtats namn.
Människor som följer sina hjärtan med hjälp av en modell som skapats av religioner till exempel.
Visst följer de sina hjärtan.
Men det innebär ju inte att det per automatik blir bra för alla inblandade.
Därför tror jag att det enda vi kan göra är att öka vår medvetenhet om både oss själva och vår omvärld.
Och när jag gör det så infinner sig en enda sak.

Ödmjukhet.

Jag vet att det är så oerhört mycket som jag inte vet och inte förstår.
Och jag behöver inte veta allt.
Jag behöver bara försöka hålla mig medveten om vad som händer.
I mig och i andra.





”The only way to be in contact with life, the only way not to lag behind life, is to have a heart which is not guilty, a heart which is innocent.
Forget all about what you have been told what has to be done and what has not to be done — nobody else can decide it for you.”
Osho

18 kommentarer:

Malin sa...

Vackra och kloka tankar!

Storarvid sa...

Har märkt att när man var ung trodde man att man visste svaren på allt. Allt efersom man blir äldre blir det allt mer klart för mig att det ända jag vet är hur lite jag vet. Hur komplicerat allt blir bara man försöker att fatta...

Jeckan sa...

Jag tror inte på hjärtat. Jag tror på magen. Jag tror att det är där min lilla gud sitter med taktpinnen. För varje gång jag står inför ett val och gör som magen vill får jag jättemycket energi och orkar fatta alla möjliga stora och svåra beslut.

Susjos sa...

Tänkvärda ord som vanligt hos dig!

Anna sa...

Tänkte kommentera. Men tar nog med mig dina ord och funderar lite över dem först. Natti, natti...

MimmiG sa...

...tänkvärda och fina ord...

...ibland är det bara så svårt att se vad som i slutändan ger mer än det tar, när kraften inte räcker till allt på en gång...

Miss Jones sa...

Mycket tänkvärda och vackra ord!

Kenna sa...

Kloka ord, men svår lästa med den text du har nu förtiden.
Tänk på oss som inte ser så bra ;)

Kenna.

Lena sa...

Japp så riktiga ord...tankar kan både göra ont och glädja...tyvärr glädjer inte mina tankar någon just nu.....men så är livet....också

Humlina sa...

De som kan utföra grymheter mot sina medvandrare på livets kringelkrokiga vägar, kan väl inte följa och lyssna till sitt hjärtas röst..de följer en massa dogmer som de omvandlar till "jag följde mitt hjärtas röst - för Gud sa/ville" Hjärtas röst = saningens, kärlekens och livets röst. Att lyssna när livet/hjärtat talar, fodrar en massa mod som jag ibland har och som jag ibland helt tappat någonstans i blåbärsriset. Att göra sig döv,blind,stum och vägra lyssna när "hjärtat/livet" talar *är att svika sig själv * är att ladda ur "livsbatteriet" *är att tappa ork, kraft och aptiten på livet, på kär-leken. Livet doftar mycket kär-lek
Är det ok att kopiera orden som "står på din lapp?" De var verkligen fint sanna. Färgsprak + varma hjärtehälsningar

Marcus sa...

Lite lustigt att du föddes på 1900-talet istället för 2000 år tidigare. Då hade du troligen lagt grunden för någon religion. Nu blev du författare istället.

Du hade en jäkla tur!

Madlar sa...

Det sämsta man kan göra är att ställa frågan: Varför just jag?
Eftersom det inte finns något logiskt svar så tro jag mer på att säja: OK, hur kan jag leva med detta, hur kan jag gå vidare?

Livet är idag, just nu o om man aktivt väljer att se det positivt så blir det så oändligt mycket lättare att just leva.

Anonym sa...

Nu gråter jag igen.

"ibland behöver vi kanske falla handlöst in i det vi inte känner till.
Det vi inte styr över.
Kanske finns det någon som styr över det okända. Kanske finns det ingen som styr.
Det kanske bara är livet som händer?"

Jag ville inte falla, men jag gjorde det.
Nu reser jag mig upp.
Sakta.
Sakta.

För långsamt leder också någonstans...

Var rädd om dig, klokgubbe:-)

Anonym sa...

Å den där dikten du har på din lapp har jag också fast inlagd på datorn.
Den är vacker.

Mycket vacker.

Malin sa...

Tänkvärda ord.
Man borde verkligen påminna sig själv lite oftare.

Bajsugglan sa...

Du skriver så fint Sören! Det visste du förstås redan, men man kan inte få nog av fina ord:)

Jag tittade efter dig på bokmässan igår, tänkte jag skulle gå fram o säga "hej det är jag som är Bajsugglan!" men jag såg dig inte! Jag smög runt där i egenskap av korsningen mellan bokmal och bajsuggla, ett sällsynt djur som idisslar böcker. Såg att ni hade ett Sune-seminiarum, kul!

Gocka sa...

spotify:track:27BW3mui1PPbt4QXsmGlS9

Sista stroferna. Bästa låttexten ever!

Kramar
/Gocka

Anonym sa...

Bara så du vet så gillar jag verkligen din blogg och speciellt ditt senaste inlägg.

Önskar dig en bra dag!
/Karin