Gör nåt utan mål

Vi människor är duktiga på att sätta upp mål.
Det ska vara mätbara mål.
Och dessutom ska vi sätta upp en massa delmål.
Mätbara, förstås!

Ständigt ställer vi krav på oss själva att nå dit vi har satt våra mål.
Om vi inte klarar det så blir vi besvikna på oss själva och om vi klarar av att nå målet så är det endast beviset på att de mätbara målen var realistiska.
Och visst kan det vara bra att sätta upp mål.
Ibland.
Men inte alltid.
I alla fall inte i alla delar av livet.
Det blir ett ständigt jagande efter att uppfylla våra mål.
Det skapar ibland stress och onödigt lidande.
För inte är det väl så att allt måste ha ett bestämt mål?

Så varför inte testa i dag att göra någonting utan att sätta upp ett mål?
Ta en promenad utan att i förväg bestämma vart du ska gå.
Bara sätt på dig skorna och gå. Utan att kräva av dig själv att nå fram till något eller någon.
Sätt ingen speciellt tid för hur länge du ska gå.
Bara gå för att du vill.
Om nån undrar vart du är på väg så svara att du är på väg till framtiden eller nåt. Eller säg som det är: du är inte på väg någonstans!

Jag tror att vi mår bra av att ibland göra någonting utan att behöva ställa krav på att det ska leda någon vart.
Det kan vara små saker.
Att plocka fram en låda och titta vad som finns i den. Inte för att du letar efter nåt, utan bara för att det är spännande att se vad som är inuti lådan.
Det kan vara att ringa till en bekant och prata en stund. Inte för att bestämma nåt speciellt, utan bara för att använda telefonen lite grann.

Ibland kan jag gå på promenader utan att i förväg bestämma vart jag ska gå.
Ofta upptäcker jag nya saker i tillvaron som jag aldrig tidigare lagt märke till. Kanske ett träd som jag bara gått förbi.
Ett hus med lustig färg.
En människa som ser glad ut.

Men oftast så blir de uppsatta målen ett hinder för att låta livet vara precis så som det är.
I stunden.

Kanske går det att ta en stund varje vecka och göra någonting helt utan målsättning?
Det är en intressant utmaning.

Eller?