Såg att det just i dag var 53 år sen som Rosa Parks vägrade ge upp sin sittplats på en buss till fömån för en vit människa.
Hennes agerande var det som satte bränsle på Martin Luther Kings engagemang och hon kallas i dag för "modern för alla civila rättigheter".
Det intressanta tycker jag är att det faktiskt inte var mer än 53 år sen.
Det känns så nyligen, tycker jag.
Och då slår mig insikten om att det fortfarande än i dag finns så många orättvisor och ojämlikheter mellan kön och ras.
Är det inte helt sjukt?
Jag tycker att det är helt obegripligt.
För mig blir det som en påminnelse över hur primitiva vi människor fortfarande är som varelser.
Och så är det måndag.
Den här veckan ska det SKRIVAS mycket - och det känns skönt!
Tjing!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar