Visar inlägg med etikett onsdag. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett onsdag. Visa alla inlägg

onsdag 2 september 2009

Och så var det onsdag

Nu har jag rätt på dag.
Tror jag.
Onsdag.
Jag är glad att det inte är Blörkdag.
För den dagen finns inte och det skulle innebära att jag inte existerar.
Det vore synd.
Vem ska då skriva alla böcker som vi ska skapa i år?
Och vem ska betala räkningarna?
Och klippa gräset?
Och åka hit och dit med bilen?

Och vem skulle skriva här på bloggen?

Frågorna klumpas i halsen.

I dag har jag hunnit med en del.
Sonen hade återbesök på hjälpmedelcentralen.
Han har fått en hand-dator som ska vara en hjälp för honom i vardagen.
Det är bara undertecknad som är slarvig med att ladda den och lägga in alla aktiviteter i kalendern.

Därefter jobbade jag och Anders några timmar med den bok som vi har "sparat" i över 25 år.
Vi spånade på den berättelsen redan innan Anders skrev första avsnittet om Sune.
Nu är det dags.
Och bra kommer det att bli!

Och så planerade vi lite.
Inför nästa vecka då vi ska träffa förlaget i Malmö och efter det ska vi till bokmässan i Gbg som vanligt.
Alltid lika kul!

Dagens bild är mycket märklig...



Ett gäng käcka gossar som flyter omkring på bajs i klarblått vatten.
Ingenstans syns några regnbågar till.
Och jag vet inte, men...kunde de inte ha gått och skaffat lite fräcka kläder när det var dags att ta bild till omslaget?
Och han i mitten ser ut att behöva kräkas när som helst.
Kanske beror det på att han sitter på bajs?

Allt är gåtfullt med denna bild.

I morgon ska jag fara åt Hälsingland.
Ska åka dit över helgen.
Sen åter till Örebro på måndag.

Och så undrar jag en sak i all blygsamhet:

Är det BARA jag som tycker att Anna Odells "konst" bara är konstig?

Varför ska man spela psykiskt sjuk?
Det hela känns så underligt bara i mina ögon.
Förstår inte alls vitsen - och inte heller varför det ska bli sån turbulens runt detta.
Tycker själv att det verkade mest som ett dumt påhitt.

Såna har jag ju gjort själv många gånger.
Så jag menar inte att man inte kan få göra dumma saker.
Men varför kalla det för "konst" sen?

Det finns ju massmördare som kallar sitt dödande för konst?
Är det okej?
Kan man skydda sig bakom "konst-stämpeln" för att slippa eget ansvar?

Jag spyr på gatan.
Polisen kommer.
- Vad gör du?
- Det är konst!

Jag bajsar i någons brevlåda.
Brevlådeägaren blir arg.
- Men vadå? Fattar du inte konst?

Ska det ursäkta vad som helst om det kallas för "konst"?
För mig låter det konstigt bara.

Men alla får ju tycka som de själva vill, förstås.

Kanske kan man kalla de käcka gossarna i Lill-Nickes för konstnärer?
De flyter omkring på bajs.
Det är konst!

onsdag 26 augusti 2009

Prinsens elaka vänner

Jag tycker faktiskt att vår lillprins ska skaffa nya vänner.
Omgående!




Det är nämligen fisigt att kalla folk såna saker.
För han har ingen CP-skada!
Det är ett hån mot alla CP-skadade att kalla prinsen för det.

Och när man ändå är inne på det där med konstiga saker.
Den här artikeln är ju inte ny, men inte desto mindre rolig för det.




Och jag skrev om den vid ett tidigare tillfälle.
Och faktum är att allt som står i artikeln är sant.
Geten stod åtalad för stöld.
På en bil.
Dock INTE en Honda Jazz.
Så kul blir inte artikeln...

Jag misstänker att den får skaka galler en tid.
Om nu en get kan skaka galler.
Det framgår inte av artikeln.
Om jag hade jobb på en tidning så skulle jag göra en uppföljare på den här artikeln.
Hur gick det för geten?
Blev den frigiven?
Åtalad och dömd?
Hängd?
Samhällstjänst på kommunen?
Det är många frågor som ploppar upp i min stackars skalle.

Och slutligen en liten artikel som visar att vi ska skydda våra barn från att åka till Åland.
Det är farligt för dem där.




I dag är det onsdag.
Inte alls en lika bra onsdag som den förra.
Men den får duga.

Det regnar fortfarande inne i min källare.
Det bör det inte göra, tycker jag.
regnet kan dra någon annanstans och regna.
Kanske till helvetet?
Där behövs det regn om man ska tro på sagorna.

I kväll blir det föräldramöte.
Sånt är alltid lika intressant.
Är det bara jag som får våldsam lust att kasta suddigum när jag sitter i klassrummet?
Bara för att det är omoget att göra så.

Nästa år är det 30 år sen jag gick ur nian.
Det är galet.
Jag hade etta i svenska och fyra i gymnastik.
Nu har det svängt skulle jag vilja påstå.

Kanske läge att skaffa träningskort?