fredag 26 oktober 2012

Släkten är värst

Ibland funderar jag på om man ärver sina förfäders kvalitéer.
I och för sig så finns det ingen mer i min familj som håller på med det jag gör.
Eftersom jag är yngsta barnet av sex syskon, så kanske jag helt enkelt började med skapande för att ingen annan hade gjort det innan mig.
Då kunde i alla fall ingen komma och säga att det redan var gjort!

Längre tillbaka kan man kanske spåra min kreativa ådra.
Min mormors far hette Gustav Andersson Vräk och var en ilsken, sur gubbe.
Hans mamma kallades Vräk-Sara Collin och var stark som en oxe.
Hon brukade bära ved till gubbarna i bruket i Degerfors.
Och hennes far hette Sven Persson Collin.
I kyrkböckerna stod det att han var "Tjuv" till yrket.
Han lyckades tydligen med konststycket att misslyckas stjäla kyrksilvret...
Bra jobbat, kära släkting!

Så nog har jag har att brås på mycket fint folk!

En annan av mina släktingar långt bak i tiden hade som yrke "Idiot?"

Det uppmärksammade jag när jag mönstrade till det militära och hävdade att jag hade sinnessjukdom i släkten...

Men jag slapp ändå inte tjänstgöring.
10 månader på A9 i Kristinehamn.
Som alla kan se på bilden här så utmärkte jag mig inte särskilt mycket...



Nu är det fredag.
Såååå skönt!
Hoppas att ni alla får en underbar helg.


2 kommentarer:

imse sa...

Håret!! Är det du med håret!! Fanns det tillräckligt stort hårnät, för att täcka allt detta när du var ute i busken? Annars måste ju Fi ha sett dig på långt håll. Från luften till och med.

Marina sa...

Hmm...någon på denna bild får mig osökt att tänka på en annan ljuskalufsad figur...!