I dag kom ett mail angående den förestående utbetalningen av författarpengar.
Den baseras på statistik från bibliotekens utlåning.
Jag och Anders har sedan början av nittiotalet legat i topp på den listan.
I år ligger vi på femte respektive sjätte plats på utlåningslistan.
Om man läser föregående inlägg, så förstår vi att chefen på Barnboksinstitutet Jan Hansson måste tycka att detta är synnerligen enerverande.
Han vill ju uppmuntra biblioteken att gradvis sortera bort våra böcker från biblioteken.
Jan Hansson tycks vilja att barns läsande ska minska helt enkelt.
Det går inte att tolka det på annat sätt.
För om våra böcker lånas ut så mycket år från år, så bör det väl vara ett tecken på att barn VILL läsa böckerna?
Det kan väl inte vara så att Jan Hansson tror att alla dessa läsande barn är utsatta för ett gigantiskt grupptryck?
Jag måste återigen hävda att en chef för barnboksinstitutet bör vara angelägen att öka barns läsande. Inte att hindra det, genom att uppmuntra att plocka bort böcker som barn vill läsa från biblioteken.
2 kommentarer:
Jag har samlat på böckerna om Bert sedan första boken såg dagens ljus. Bert har hängt med mig sedan jag var ung tonåring. Idag har jag passerad 30 strecket och Bert-böckerna står fortfarande stadigt i min bokhylla. Bland familjens och vännernas barn och ungdomar är det alltid Bert som först blir attackerad i min bokhylla. Emellanåt drar jag själv fram lille Bert och läser med glädje. Fortfarande sitter jag och fnissar eller skrattar högt åt denna underbara varelse som du och Anders skapat. Varför skulle någon (läs Jan Hansson) vilja ta ifrån barnen (och vuxna) denna glädje? Jag tvivlar på att Jan Hansson ens läst böckerna om Bert och Sune, för han vet uppenbarligen inte vad han pratar om.
Länge leve Bert, Sune och alla andra!
Den nya bibliotekarien. Än en gång. Tack!
:)
Skicka en kommentar