onsdag 7 september 2011

Dunderklumpen i ny tappning

Jag gillade Dunderklumpen.
Men den har några år på nacken.
Kanske är det dags för en remake?
Kanske i Hollywood?
Och varför inte ta Shaq till huvudrollen?



Jag vet inte.
Men när jag ser bilden så undrar jag lite hur det är i deras förhållande.
Kanske är det bara jag som undrar?

Tror kanske inte att Dunderklumpen vore rätta rollen, trots allt.
Kanske King Kong?

Min farfars kompis hette "Ställbergsjätten".
Han var stor som ett hus.
Eller...det var kanske en överdrift.
Även om husen på den tiden var ganska små.

I går tittade jag lite på fotbollsmatchen mellan Sverige och San Marino.
En riktigt, riktigt dålig match!
Ibland kan jag inte låta bli att fundera på om någon av dessa spelare stannar upp och reflekterar över tillvaron.
- Varför jagar jag den där bollen? Vad är det för mening? Jag kommer aldrig komma fram till nåt slut, för nästa dag är det en ny match och vi springer efter denna förbannade boll igen och igen. Sen en dag är knäna för skeva och orken är borta. Då får någon annan springa efter bollen. Varför?

Nä.
Jag inser att det inte är så vanligt med den typen av reflekterande.
Men det skulle vara lite kul om matcherna ibland kunde ha lite inslag av Zen.
Om domaren hade en alternativ pipa att blåsa i som signalerade "eftertanke".
Då ska alla sätta sig ner på planen och fundera över "varför" en stund.
Sen kan de springa vidare igen.

Nä.
Inser att det skulle vara som en Monty Phyton-sketch.

Jag vet.
Jag är galen.

5 kommentarer:

Anki sa...

Min första skärrade tanke var också något i stil med deras förhållande!! :-D
Aj liksom.

imse sa...

Du kan ju kontakta Svenska fotbollförbundet, men jag tror inte att du får igenom din idé.

Hur hade vi reagerat om bilden visat en jättekvinna och en pytteman?

Kram

Marina sa...

Frågan är om inte Dunderklumpen var sötare...

mockapocka sa...

Fotbollsmatcherna skulle definitivt bli mer sevärda. Man skulle liksom undra när reflektionsstunden skulle komma. Kanske undra, vänta och hoppas lika mycket efter den som efter målen. För att inte tala om eftersnacket. När reflektionerna ska analyseras och utvärderas. Väldigt intressant.
Jag hoppas verkligen fotbollen kan utvecklas åt zen/monty phyton hållet. Så mycket roligare.

Linda Medelberg sa...

Du är så mänsklig Sören, så härligt medmänslig. Det är en fröjd att läsa dina ord. Tack för att du delar med dig.