Det blir jag ibland. Och ibland ofta.
Arg.
På att jag är så dum i huvudet.
En sak är att jag bor i hus.
Samtidigt som jag är en av Europas minst händiga personer.
När något inträffar (vilket det gör allt för ofta) så får jag samma reaktion som en del får när deras bil går sönder.
Då går de och sparkar till på däcket.
Det är lite på samma sätt med mig och vårt hus.
I flera veckor har huset blivit kallt som en frysbox.
Har trott att det endast berodde på att det var så kallt ute.
Har eldat i pannan som aldrig förr, för att få upp lite värme i huset.
Och så i går natt började larmet tjuta.
Klockan tre på natten.
Jag rusade upp och upptäckte att det saknades ström lite varstans.
Funderade på att sparka till på ett element.
Men det gjorde jag inte.
Jag kollade säkringar.
Inget fel (vad jag kunde se - och de jäklarna är så små så det gick inte att sparka på dem heller)
När jag sen tittade under källartrappen om någon av huvudsäkringarna hade gått så upptäckte jag att det stod och droppade från ingående vatten i huset.
Jag fingrade lite på kranen (det ska man inte göra) och VIPS så började det forsa in vatten istället.
Nu var det både strömavbrott och vattenläcka.
Och mitt i natten.
Och larmet hade skrämt slag på halva familjen.
Jag fick en våldsam lust att gå ut och sparka till det jävla huset en gång för alla.
Men det var för kallt ute, tyckte jag.
Sen fick jag pendla mellan att rusa ner och tömma hinkar med vatten i källaren och ringa efter någon som kunde lista ut vad det var för fel på min el.
Fick tag på någon som sa:
- Om vi skickar ut en gubbe och det visar sig att det är ditt fel så får du betala tre tusen kronor.
- Tack för varningen. Men det spelar liksom ingen roll, sa jag. Jag har redan sparkat på alla element i huset. Inget fungerar i alla fall.
Personen i luren förstod inte skämtet.
Sen fick jag en vild idé.
Tänk om det i alla fall kunde vara en av huvudsäkringarna som hade gått sönder?
Jag bytte ut en och VIPS - så fungerade strömmen igen.
Då fick jag ringa till den humorbefriade personen på elbolaget ännu en gång.
- Jag ska försöka ringa och stoppa teknikern som redan är på väg hem till dig, sa han med tråkig stämma.
- Tack, sa jag och övervägde att dra en vits på nattkröken. Men jag lät bli.
Sen var det bara vattenläckan kvar.
Fick inte tag i någon som kunde åtgärda felet före klockan åtta på morgonen.
Så det var bara att springa upp och ner från källaren och tömma hink efter hink under de återstående timmarna på natten.
Sen kom en vänlig VVS-gubbe och fixade eländet på fyra sekunder.
Det är då jag hatar mig själv lite.
Sen tyckte han att vi hade alltför kallt inne i huset.
- Jag vet! sa jag och suckade.
Då tryckte mannen på en knapp (det tog två sekunder) och sa att det var viktigt att ha den knappen intryckt när det var kallt ute.
- Annars räcker det inte till för att få upp värmen i huset.
- Det var synd att jag inte visste det för tre veckor sedan, sa jag. Då hade vi sluppit frysa så förbannat.
Jag funderade på att sparka honom på benet.
För den goda sakens skull.
Jag gjorde inte det. Mest för att jag var för trött.
Jag blir arg på mig själv när jag inser att felen var fixade på sex sekunder sammanlagt.
Fel som hade funnits i huset i flera veckor.
Jag funderade på att sparka mig själv på benet också.
Men jag orkade inte det heller.
Sen drack jag kaffe för ett helt regemente.
Jag misstänker att det regementet är lite sura på mig nu.
För de ville säkert ha kvar sitt kaffe.
Resten av dagen var helt makalöst skön.
Men nu är det tisdag och jag har lekt revisor hela dagen.
Kvitton och redovisning på långa rader.
Och så har jag hunnit pilla lite med min nya hemsida.
Fridens alla människor.