lördag 30 maj 2009

Vad hände med maj?

Svisch!
Plötsligt hade tydligen hela maj passerat.
Och jag upptäckte mig ha gått och väntat på att det där "riktiga maj" skulle infinna sig.
De där dagarna som doftar försommar och sprudlande förväntan inför en lång och varm period på året.
Mycket jobb under de dagarna när solen visade sig - och kallt och blåsigt de dagarna jag var ledig gjorde kanske sitt till att skapa denna känsla av att ha missat hela maj.

Men varför gråta över spilld tid?
Det är lika meningslöst som att bli arg över att man blivit fet.
"Vem i helvete har gjort mig så här fet?"

Än en gång så handlar det mest om att skapa sitt liv, som man vill ha det.

Ibland inbillar jag mig att jag skulle kunna säga "vänta lite..jag ska bara.." till livet.
Varför skulle livet vänta på att jag "ska bara"?

Livet är en gåva som man inte får ta för givet.
Jag tror att det är många saker som vi människor tar för givet.
Därför tror jag att det är nyttigt att ibland betrakta tillvaron och livet med ögon som en nyfödd.
Som om det är första gången man ser allt runt omkring sig.
Inklusive sig själv!

Väldigt ofta drabbas man då av en vilja att "rätta till saker".
Tänk bara situationen när du går förbi en spegel.
Din första impuls är i stort sett ALLTID att rätta till kläder, frisyr, hållning eller nåt annat som du blir påmind om via spegelbilden.
Men tänk då på att så som du råkade se ut när du passerade spegeln är så du ser ut. I vanliga fall.
När ingen spegel får dig att vakna upp.
Jag försöker ibland testa mig själv när jag går förbi en spegel att inte göra någonting åt mig själv.
Inte sträcka upp mig eller dra handen genom håret för att försöka styra upp situationen med utseendet över huvud taget.
Det är SKITSVÅRT!
Bara att inse vilken reflex som ligger i mig i en sån situation får mig att bli förvånad.

Så i dag - ska jag klippa gräs och njuta av dagen - och undvika speglar - i möjligaste mån...

Ha en fin helg!

9 kommentarer:

Lallis - liv och leverne sa...

Klockrent, tycker jag och nickar.
Men speglar är luriga.
Om man dissar dem, så kommer det helt plötsligt massa fönster som reflekterar spegelbilden. Eller portdörrar. Eller..
Nä. Det är svårt. *s*

Ha en fin dag i solen.
Och värmen:)

Storarvid sa...

Det räcker med att sätta sig i kafeterian på regionssjukhuset och se sig om bland alla som inte haft samma tur som jag så fattar man snart hur lyckligt lottad man själv är, hur mycket man tar för givet som inte alls är en självklarhet för andra...
Då, i jämförelse är man rätt glad att den man ser där i spegeln endast lider av lite "ölmage" (Som jag)

Anonym sa...

Ännu ett inlägg som är värt att ta till sig,tack.
Ha en skön och trevlig helg!
/tina.c

Anonym sa...

Reflexer gör ju att man verkligen undviker speglar... För tänk om någon sitter på andra sidan och skrattar när man rättar till både det ena och det andra! *ler*
Hoppas att dagen varit mer eller mindre spegelfri!
Ha det gott! Kram anna

imse sa...

Jag undviker alltid speglar. Och skulle jag råka titta i en, känner jag oftast inte igen mig direkt, eftersom jag är ganska ansiktsblind.

Hoppas du har en fin helg i solen!

Cina sa...

Och jag har precis lärt mig att när jag passerar en spegel så stannar jag upp, tar in det jag ser och säger till mig själv: "jag finns, jag duger precis som jag är"! Gissa om det är svårt men jag ger mig inte! "Jag duger precis som jag är". Japps, söndag idag, jag har också kämpat på med gräsklipparen och det blev så fint. Sen kom Älskade Sambon och bjöd på förfriskning och vi satt mitt i grönskan, njöt och kom på att maj, ooooops, det är juni i morgon! Tiden går!

Anni sa...

Det är nog en konst att leva i nuet, att njuta av nuet. Själv har jag njutit av maj, men tycker att juni börjar eländigt - kan bero på förkylningskänslor, sjuka barn och att det ska bli blott 6 grader på torsdag...

Abbes pappa sa...

Just så. Jag kan ibland bli fruktansvärt stressad av att det är fint väder så jag glömmer bort att njuta av det. Rädslan av att inte få ut max är större än nuet. Fånigt.

En helt annan sak. Abbes storebror (6 år) har nu blivit helt för'lskad i Sune-böckerna. Vi läser varje kväll och han skrattar så han nästan kissar ner sig till varenda kapitel.

Tänkte du ville veta det kanske. :-)

Anonym sa...

"Livet är en gåva som man inte får ta för givet."

Så sant, så sant...

Å i dag såg jag Anders Lundin på tv sjungandes en sång som också får en att tänka till
http://www.youtube.com/watch?v=QzKhX7Xt_pI


Ha en bra juni, Sören!

Jag kämpar på med mitt. Det är tufft nu.

Kram!