lördag 27 februari 2010

Skämmas borde man. Kanske?

I dag är det lördag.
Hoppas jag.
Skulle det visa sig att det är Grelpdag så innebär det att jag har vaknat upp i ett annat universum och det skulle vara lite trist.

Just den här lördagen blir extra sexig, för jag ska betala räkningar!
Yahoo!
(försöker göra nåt kul av eländet)

Det är galet hur snabbt dagarna och veckorna går.
Var det inte nyss lördag?
Och vad hände under veckan?

För precis en vecka sen åkte jag till London.
Jag älskar den staden.
Det är enkelt på nåt vis att komma dit och vara där.
Även om den inte känns lika mysig som till exempel Rom eller Paris eller Barcelona, tycker jag.
Men London är i alla fall gött att vara i!

Och så träffar man alltid på lite kul folk.
Se bildbevis:


Jag fick lyssna på en Bob Marleys nya låtar. Det lät ganska bra. Som vanligt.
Himmelskt skulle man kunna säga.


Fidel och jag hade lika kul som vanligt. Kul kille det där!


Obama och jag visade sig inte alls ha samma humor. De skrattade åt mina förslag till fred på jorden och bättre världsekonomi.
Var det så roligt?


Dalai Lama var inte Lam. Han bara hette så.


En fet typ som luktade illa. Och Shrek.
Den till höger är Shrek.



Jim Carrey hånade mina försök att vara en kul kille. Bara för att han alltid är så kul.
Fisigt, tycker jag.



En smart och en dum.
Ni får gissa vem som är smart och vem som är dum.
Ledtråd: den kloka har ljusare hår.


Jag och Shakke (som jag kallar honom) funderade på ett nytt manus.
Kanske om en kunglig kille från Danmark.
Vi kom inte längre än så.
Jag tyckte att det skulle vara lite mer humor i storyn. Det tyckte inte Shakke.



Brittan och jag jämförde vem som hade vitast leende.
Hon vann som vanligt.
Sen gick jag och borstade tänderna.

Det finns några fler bilder som jag undviker att publicera just nu.

Kom hem från London i tisdags kväll.
På onsdagen satt jag och svarade på mail och jobbade undan en del "måstejobb".
På torsdagen var det möte med Loka Brunn och lite annat kuligt.
Sen på torsdagskvällen åkte jag tåg till Stockholm, för att sedan på fredagen läsa in en ljudbok.
"Bert och Ryska invasionen".
Efter fem timmars intensivt läsande åkte jag tåget hem igen.
Och nu hux flux så blev det lördag.

Hittade en liten text som jag hade sparat i min dator. Tycker att den är så bra.
Och jag vill dela med mig av den.
Det är ur en bok av en man som heter Thomas Trobe.
Boken heter "Möt din rädsla - från medberoende till frihet"


"En man går till skräddaren för att beställa en kostym.
Skräddaren tar mått på honom och ber honom att komma tillbaka om en vecka. Han går dit efter en vecka för att hämta sin nya kostym, men när han provar den framför spegeln märker han att ena ärmen och benet är för korta och midjan alldeles för vid. När han påpekar detta för skräddaren, tittar skräddaren på honom framför spegeln och säger:
"Nej, det är inget fel på kostymen. Det är bara det att ni inte
bär den på rätt sätt. Titta här, först måste ni sträcka ut armen så här, Och benet så här och puta ut med magen så här. Nu ser ni
att den passar alldeles utmärkt".
Övertygad haltar mannen ut ur affären med den nya kostymen
på sig. Medan han sakta linkar bort längs gatan möter han två
äldre damer. Den ena säger till den andra:
" Såg du den stackars krympligen. Så hemskt !"
"Ja" svarar den andra, "det är verkligen synd om honom !
Men lade du märke till vilken stilig kostym han hade på sig?"

Vi är alla oskyldiga människor som besöker skräddaren. Och
skräddaren är kulturen, samhället, föräldrarna, lärarna, prästerna och rabbinerna som har uppfostrat oss - och gett oss kostymen som inte passar och övertygat oss om att den är helt rätt. Vi har haltat runt i vårt liv sedan dess, utan att ha kontakt med vår egen kraft och vårt sanna jag. När vi står framför spegeln känner vi innerst inne att kostymen inte passar, men att skräddaren har alldeles för mycket makt."

Att ha modet att våga leva sitt eget liv är stort.
Jag försöker varje dag.

Och i dag är en bra dag att börja.
Eller vad säger ni?

Happy Lördag alla!

9 kommentarer:

D.R.M sa...

Du är tamej fan bäst..men den där gröna figuren du kallar Shrek eller nåt är ju för bövelen Christer Sjögren!..Men annars är detta kanon! Bravo FriSören Olsson!

Ullis sa...

Kul att du är hemma igen så att vi får så roliga (och mer allvarliga) inlägg.

Sköna bilder - men framförallt kloka ord. Jag blir tårögd...Visst är det så att vi ska kunna vara oss själva och inte behöva anpassa oss efter "mallen". (Sen kanske några tårar beror på att jag har Anton Björkenvalls låt "Hey Amanda" i bakgrunden också ;-) )

P.O. Arnäs sa...

Lysande inlägg! Snacka om att skämma bort oss läsare med bra material! Lite som Bohemian Rhapsody eller Sowing the seeds of love. Material till 3-4 poster samlade i en enda. Lördagslyx, helt enkelt.

Ska till London i maj. Kanske dags att återbesöka vaxkabinettet?

/P.O.

imse sa...

Så många kändisar du stötte på i London.

Och det där om kostymen är ju alldeles förskräckligt sant. Att vara sann mot sig själv är det svåraste av det svåra.
Alltså jag tycker att den där kostymen som vi blivit ålagda att bära av skräddaren, allt som oftast är för trång och stickig rent av. Men lik förbaskat är det inte helt lätt att ta av sig den.

Hahaha, den där kostymen gav inspiration, bäst att sluta skriva innan det blir för långt.

Ha det!

Susjos sa...

Ja..åh så många kändisar! Nu blir ju jag avis! *ler*....

Mm,kostymhistorien är mycket tänkvärd...
Trevlig fortsättning på helgen!

B i t t e sa...

Nej, det är nog det svåraste som finns, att ta på sig sin egentillverkade kostym istället. Eller ändra den köpta så att den passar efter mig istället för tvärtom. Kämpar med det varje dag och det blir lättare ju äldre jag blir, tycker jag. Kanske erfarenhet och visheten som kommer med den? ha en skön helg!

~♥~Fiffilura~♥~ sa...

Önskar dig välkommen hem!

Madlar sa...

Oj, vilka polare du har. Mina heter Eva, Börje, Karola o Lars....alldeles vanliga Svenssons liksom.

"Leva sitt eget liv", så sant o ack så svårt. Det är en ständigt pågående process, finns alltid i mitt medvetande.

Blogger sa...

Sprinter - Function One (160BPM)