Fler kompisar från London

Jag grävde lite i mitt arkiv och hittade fler kompisar som jag stötte på när jag var i London.
Och även såna som jag inte ville stöta på.

Först träffade jag en riktig skitstövel.


- Stryk skulle du ha, sa han.
- Det samma, sa jag.
- Jag hämtar min brorsa, sa han.
- Då hämtar jag min farsa och min brorsa.
- Då hämtar jag hela Tyskland, sa han.
- Okej, sa jag. Jag ger mig.



Leona visade sig var en riktigt usel sångpedagog.
- Sjung lägre, sa hon.
Det gjorde jag, men det lät lika illa.


Och så träffade jag på en riktig fuskspelare vid namn George. Han kanske hette nåt annat egentligen. Det kändes som om han lurades hela tiden.


Nicole var rolig som vanligt. Jag pekade på henne och sa:
- En finne!
Hon skrattade inte.
Hon sa att hon inte alls var finne. Hon var från Australien.
Det var svettigt.



Det här är en märklig samling.
Två stycken är Bond. Nu får gissa vilka det är.
De två i mitten är inga vaxdockor.
De såg ut så där på riktigt.


Att tänka ut nåt bra tal till Drottningen var inget kul jobb. Jag försökte hitta på nåt smart och kul. Men det gillade hon inte.
Jag fick sparken efter en halvtimme.


Jag fick inte vara med i bandet.
Men jag fick vara med och bära väskor.
Och ha samma färg på kläderna.
Alltid nåt.


- Kolla, sa Tiger.
Jag kollade, men såg inget annat än en golfbana.


När jag berättade en gammal rolig sketch med Lasse Forsell och Kjell Alinge om när Nisse Gandhi ringer till radion så fattade Mahatma ingenting.
Bilden är tagen några minuter innan jag bröt sönder hans käpp.


Jag trodde att han skojade när han sa att han hette Tuttu, så jag sa att jag hette Titti.
Han fattade inte skämtet alls.
Sen bytlånades vi kläder en stund.
Jag passade inte så bra i hans kläder. Men han passade ännu sämre i mina.
Så vi bytte tillbaks igen.



Jag var helt säker på att det skulle vara ett Fiss dur i den där låten.
Elvis höll inte med.




Som avslutning så brände de bilder på mig ute på stan.
Bara för att jag ville skoja lite.
Fisigt, va?

I dag är det söndag.
Jag undrar om det inte borde heta Sömndag istället.
För det känns lite så.
Jag har hunnit med att dammsuga.
Och köpa kinamat.
Alla fick varsin "Lycko-kaka".
Alla hade fina budskap i sina kakor.
Alla utom jag.
Min var tom.
Det är sant!
Och det var inte heller första gången det hände!
Förra gången hände precis samma sak.

Min lycka kanske är empty space?

Nåväl.
I morgon ska jag klippa håret.
Förslag på frisyr?

Skämmas borde man. Kanske?

I dag är det lördag.
Hoppas jag.
Skulle det visa sig att det är Grelpdag så innebär det att jag har vaknat upp i ett annat universum och det skulle vara lite trist.

Just den här lördagen blir extra sexig, för jag ska betala räkningar!
Yahoo!
(försöker göra nåt kul av eländet)

Det är galet hur snabbt dagarna och veckorna går.
Var det inte nyss lördag?
Och vad hände under veckan?

För precis en vecka sen åkte jag till London.
Jag älskar den staden.
Det är enkelt på nåt vis att komma dit och vara där.
Även om den inte känns lika mysig som till exempel Rom eller Paris eller Barcelona, tycker jag.
Men London är i alla fall gött att vara i!

Och så träffar man alltid på lite kul folk.
Se bildbevis:


Jag fick lyssna på en Bob Marleys nya låtar. Det lät ganska bra. Som vanligt.
Himmelskt skulle man kunna säga.


Fidel och jag hade lika kul som vanligt. Kul kille det där!


Obama och jag visade sig inte alls ha samma humor. De skrattade åt mina förslag till fred på jorden och bättre världsekonomi.
Var det så roligt?


Dalai Lama var inte Lam. Han bara hette så.


En fet typ som luktade illa. Och Shrek.
Den till höger är Shrek.



Jim Carrey hånade mina försök att vara en kul kille. Bara för att han alltid är så kul.
Fisigt, tycker jag.



En smart och en dum.
Ni får gissa vem som är smart och vem som är dum.
Ledtråd: den kloka har ljusare hår.


Jag och Shakke (som jag kallar honom) funderade på ett nytt manus.
Kanske om en kunglig kille från Danmark.
Vi kom inte längre än så.
Jag tyckte att det skulle vara lite mer humor i storyn. Det tyckte inte Shakke.



Brittan och jag jämförde vem som hade vitast leende.
Hon vann som vanligt.
Sen gick jag och borstade tänderna.

Det finns några fler bilder som jag undviker att publicera just nu.

Kom hem från London i tisdags kväll.
På onsdagen satt jag och svarade på mail och jobbade undan en del "måstejobb".
På torsdagen var det möte med Loka Brunn och lite annat kuligt.
Sen på torsdagskvällen åkte jag tåg till Stockholm, för att sedan på fredagen läsa in en ljudbok.
"Bert och Ryska invasionen".
Efter fem timmars intensivt läsande åkte jag tåget hem igen.
Och nu hux flux så blev det lördag.

Hittade en liten text som jag hade sparat i min dator. Tycker att den är så bra.
Och jag vill dela med mig av den.
Det är ur en bok av en man som heter Thomas Trobe.
Boken heter "Möt din rädsla - från medberoende till frihet"


"En man går till skräddaren för att beställa en kostym.
Skräddaren tar mått på honom och ber honom att komma tillbaka om en vecka. Han går dit efter en vecka för att hämta sin nya kostym, men när han provar den framför spegeln märker han att ena ärmen och benet är för korta och midjan alldeles för vid. När han påpekar detta för skräddaren, tittar skräddaren på honom framför spegeln och säger:
"Nej, det är inget fel på kostymen. Det är bara det att ni inte
bär den på rätt sätt. Titta här, först måste ni sträcka ut armen så här, Och benet så här och puta ut med magen så här. Nu ser ni
att den passar alldeles utmärkt".
Övertygad haltar mannen ut ur affären med den nya kostymen
på sig. Medan han sakta linkar bort längs gatan möter han två
äldre damer. Den ena säger till den andra:
" Såg du den stackars krympligen. Så hemskt !"
"Ja" svarar den andra, "det är verkligen synd om honom !
Men lade du märke till vilken stilig kostym han hade på sig?"

Vi är alla oskyldiga människor som besöker skräddaren. Och
skräddaren är kulturen, samhället, föräldrarna, lärarna, prästerna och rabbinerna som har uppfostrat oss - och gett oss kostymen som inte passar och övertygat oss om att den är helt rätt. Vi har haltat runt i vårt liv sedan dess, utan att ha kontakt med vår egen kraft och vårt sanna jag. När vi står framför spegeln känner vi innerst inne att kostymen inte passar, men att skräddaren har alldeles för mycket makt."

Att ha modet att våga leva sitt eget liv är stort.
Jag försöker varje dag.

Och i dag är en bra dag att börja.
Eller vad säger ni?

Happy Lördag alla!

Förebild? Jag?

Vad hände med alla dagarna?
De bara försvann på nåt vis.

Vad hände med hela veckan?
Nu är det redan fredag!
Hoppsan.

Det jag hann med var ett besök till kiropraktorn, ha utvecklingssamtal i sonens skola. Han ska utvecklas från SON till SONE-MON!
(obs! detta skämt fungerar bara om man känner till Pokemon)
Ska bli spännande att höra hur min lilla talande röst uttalar POKEMON.
Kanske ska man stava så här istället:
Påååkeemåån.

Sen hann jag med ett författarbesök i Lindesberg med Anders.
Högstadielever.
Det var kul!

Sen skrev jag på filmen om Sune.
I dag ringde producenten och berättade att ett annat bolag också ska göra en film med nästan exakt samma tema.
Hur tänkte de då?
De kan ju i och för sig inte göra nån film om Sune.
Och vår film kommer bli hur bra som helst!

I morgon bär det av till London!
Det ska bli skitkul att åka dit igen.
Om inte annat för att slippa en del av all denna JÄVLA snö!
Där får vi regn i stället antar jag.
Just nu så känns det som om jag föredrar det.

Och så fick jag veta att jag tydligen är en förebild.
Det stod så i Metro - Här är 49 bra manliga förebilder ">
Skriver de det i tidningen METRO så fall måste det ju vara sant..?

Hur ska jag vara nu, då?
Nu när jag är en förebild för unga män.
Hmm..måste tänka ut nåt bra att göra.

Och så en bild från dagens tidning.
Jag vet inte om det bara är jag, men jag älskar när de bildsätter så här:



Jag menar: se så glad Elisabeth är över att ha KNÄCKT TV4.
Och se så ledsna de andra är.
De måste ha förlorat på nåt vis.
Bilden är ju hur kul som helst.
Som om de tre har haft ett riktigt slagsmål som Elisabeth till slut vann.
Se hennes självbelåtna flin.
Och de andras eländiga blickar.

Nu försvinner jag några dagar.

Och missar Melodifestivalen i morgon.
Men jag ska tydligen på festen för de som ska till "Andra Chansen" här i Örebro.
Då ska jag gå omkring och vara en förebild.



Ha en UNDERBAR fredag!

På allmän besväran

Talsyntes på bloggen är en lysande uppfinning!
Jag fullkomligt älskar den tanken.
Dels för att det är roligt - och dels för att min son nu faktiskt enklare kan ta del av innehållet på nätet.

Fick ett tips av Andreas att skriva in lite joddlande på sidan för att se om talsyntesen fungerade bra.
Jag måste ju testa.

Sån är jag.

Åleauololoeulalueulauelaeleulauelajlajlajlajuleuleuleluleluleåleulajalajauleuleåuaouaouao

Funkade det?

I går frågade jag sonen vad han ville jobba med när han blir vuxen.
- Polis, sa han.
- Vilken sorts polis? undrade jag.
- Farbror Aj.
Jag tänkte en stund. Jag visste inte vad Farbror Aj var för sorts polis.
Efter en stunds pratande kom jag på vad han menade.
FBI.
Han har tolkat det som Farbror Aj när jag har läst högt från texterna från någon film.
När jag sa att det inte hette Farbror Aj utan FBI så skrattade han så att tårarna rann på honom.

Han är underbar!
Min älskade Prins.

Torsdag är en bra dag.

I dag är det torsdag.
Egentligen skulle jag och Anders ha åkt till Malmö i dag.
Men han blev sjuk.
Så det blir lite annat på programmet.

I dag ska jag skriva klart en krönika till tidningen Föräldrakraft.
Den ska handla om det som är på allas läppar just nu.
Nä, inte läppstift.
Nä, inte melodifestival.
Det som just nu är på allas läppar är "sociala medier".
Eller..det kanske inte är på riktigt ALLAS läppar. Det har jag ju inget belägg för.
Men jag skriver en krönika om hur viktigt det är att ta ansvar för det man skriver på bloggar, Facebook eller Twitter.
Det är så lätt att skicka iväg några ord med datorn, men frågan är om alla tänker på att det någonstans på andra sidan skärmen finns en mottagare som får reaktioner på det man skriver.

Jag tycker i alla fall att ämnet är intressant.
Vi får väl se om jag får till nån krönika.
Har ju en del andra uppslag också.

Och så har jag en ny applikation på min blogg.
Den MÅSTE ni testa!
En röst som läser upp texten.
Visst är det bra?
För många synskadade är ju detta helt fantastiskt.

MEN det blir ju så sjukt roligt!
Jag kan inte låta bli att skratta.
Det går inte.
I synnerhet när rösten låter så allvarlig och säger alla dessa ord.
Därför ska jag nu skriva några ord som rösten får läsa upp.

Bajskorv!

Knulla?

Nej tack. Jag är inte en sån lättfotad flicka.
Men i morgon ska jag festa till och dansa hela natten.
Det ska bli så kul!
Hurra!!! Party, party, party!

Jag vet att jag är barnslig.
Det står jag för.

I morgon ska jag ta nya fotografier.

Klick.

Och glöm inte att klicka på "talad text".

Lycka till.

Och så ett litet tips till alla som laddar inför Beach-säsongen 2010.



Det är bara att logga in på MSN eller Facbook-chatten och dra igång bantandet.

Lycka till. Igen.


En till.
Prutta är inte kul.
Bara lite.
Prutt. Igen.

Heino i mello?

Jag har hört ett rykte om att Heino INTE ska vara med i Melodifestivalen.
Jag undrar bara VARFÖR??

Det är ju viktigt med seriösa inslag i den tävlingen.
Jag tycker att det är viktigt att sjunga.

Se så. Sjung nu med Heino.
Han ser ut som en obehaglig Bingo Rimer-kloning.



Av någon anledning så tror jag att den låten skulle passa Dolph ganska bra.
Om han nu ska sjunga nåt.
Det vore lite kul i alla fall.

I dag. Ännu en dag.

I dag är det lördag.
Just den här dagen innebär det att sonen ska ha grabbträff med sina kompisar.
Underbart att höra dem.
Inte en lugn stund!

Och i kväll börjar melodifestivalen.
Nu innan så undrar jag hur i helvete det går till att jag blir engagerad i det spektaklet.
Och sen sitter jag där och hoppas på den ena eller den andra låten.
Börjar undra lite om jag har blivit TV-skadad i såna lägen.
Jag som till och med MINNS när TV2 kom.
1969.
Jag var ganska liten då.
men minns det i alla fall.
En liten extra box som skulle kopplas till TV:n och VIPS så kunde man se på en kanal till.
Vissa stunder på kvällarna i alla fall.

hej och hå.

Det är inte lätt att vara kvinna.
Nu är jag ju inte det iofs.
Inte i dag i alla fall.
Om jag skulle vara det skulle jag se ut ungefär så här:



Jag skulle gå omkring och klaga på dagens ungdom hela dagarna.
Men jag skulle aldrig i livet lägga mig i om min man skulle råka hamna i slagsmål.
Han skulle få klara sig själv.

"Om två män råkar i slagsmål och den enes hustru skyndar till för att hjälpa sin man och sträcker ut handen och griper tag om könet på den som slår hennes make, skall du utan förskoning hugga av hennes hand."
Femte moseboken 25:11

Man vill ju gärna ha kvar båda sina händer.

Hittade en bild på mitt gamla körkort i datorn.
Jag saknar det lite.

Det var alltid så kul att lämna fram det i affärer.
Och sen stirrade jag på de som jobbade om de började dra på smilbanden.
Det hände ganska ofta.
Förstår inte alls varför.

gör ni?






Nä. Nu kommer anstormningen!

Ha en mysig lördag alla människor!

Älskade Prins Annorlunda

I dag för 19 år sen föddes han.
Prinsen av det annorlunda landet.
Livet med honom har varit både lärorikt, underhållande, glädjande, smärtsamt och framför allt fyllt av kärlek.

När han låg i magen kallade vi honom "Grodan".
Vi hade ingen aning om att "Grodan" skulle förvandlas till en prins i samma stund han kom ut.
En Prins Annorlunda.

Det är en speciell gåva att få vara nära en människa som vår son.
Och oavsett den smärta och sorg som finns inbäddat i hans livsöde så är det ingenting mot den glädje och oreserverade kärlek som han både ger och får i varje stund i livet.




















Jag älskar dig!

Hello Goodbye.

Jag fick ett så trevligt mail nu igen.
Från "Elena".

Jag ska skriva ett rart brev tillbaks.

Från "Elena"
You've said that is not married!

Hi handsome - you were so good in bed with me -
I want to again make love to you - no 1 man I had never done so well as you have done -
I'll procure very great pleasure - my body was looking at your pictures just on fire!
Klick HERE! (länk någonstans som jag inte vill klicka på)

Svar från mig:

Hello Elena.
I am sorry. I am not särskilt handsome. That was your first misstag.
When you wrote that i was so good in bed with you. What was you refering to?
Maybe it was when i turned around in my bed and stopped upp med att snarka?
Or maybe it was when i was talking in my sleep?
However, i did not see you there at all.
Are you very liten?
Maybe you låg under sängen eller someting?

You want to again make love with me.
I am verkligen sårry, men det blir nog inget med det.
I dont remember alls att vi har maked love.
So full brukar jag not vara.

And if you procure (?) great pleasure from my body - i MUST have been a stort misstag.
My body is not särskilt stort pleasure.
För anyone.
I lovar!

And when you write that you look at the pictures of me with your body fattar jag nothing alls.

I dont want to klicka på any länk alls.
I think you got the fel kille, helt enkelt.

Godd luck with anyone else.
I am not intresserad.
Very much not.

Have a nice life

/S


Vad tror ni om det?
Kan man svara så?

Jag tror nog att Elena förstår.
Man kan inte göra alla människor glada.

Not at all.

Skrivardag i dag.
Härligt!