En dag i livet

Det är ännu en dag i livet.
Just i dag känns ingenting nåt vidare. Men det går också över.
Som allt annat.

Jag hörde talas om en kvinna som efter en längre tids terapi fick rådet att åka på en semesterresa. Efter mycket diskuterande med terapeuten bestämde hon sig för att resa iväg.
En vecka senare fick terapeuten ett vykort där det stod:
”Jag har haft en helt underbar vecka. Men varför?”

Våra hjärnor är lustiga maskiner.
Ständigt försöker vi analysera och korrigera hur livet faller ut.
Ibland tror jag inte alls att det är möjligt.
Vissa saker kan vi påverka genom aktiva val och genom handling.
Men ändå..
Livet händer så som det händer.
Ofta ligger vår utmattning i att försöka kämpa emot hur saker och ting händer.
Men jag kan tycka att vi nästan alltid gör vårt bästa. Det gäller alla människor.
Man gör sitt bästa. Ibland räcker det inte till.
Och ibland behöver vi kanske falla handlöst in i det vi inte känner till.
Det vi inte styr över.
Kanske finns det någon som styr över det okända. Kanske finns det ingen som styr.
Det kanske bara är livet som händer?



På mitt skrivbord har jag en liten lapp.
Jag tycker mycket om den.
Det står:

”När man befinner sig mitt i livet
och inte vet vart man ska gå,
bör man känna efter vilken väg
som doftar mest kärlek.

När man befinner sig mitt i kärleken
och inte vet vart man ska gå,
bör man känna efter vilken väg
som doftar mest liv.”

Det finns en viss risk att man läser dessa ord utan att se nyansen.

För många brukar tala och skriva om hur viktigt det är att ”följa sitt hjärta”.
Men jag tror att man varken ska följa sitt hjärta eller sitt intellekt.

Det är de som ska följa dig.

Men ibland kan vi behöva stanna upp och känna efter åt vilket håll som innebär mest förhöjning av energi.

För när jag tänker efter så finns det många grymheter som har inträffat genom historien i hjärtats namn.
Människor som följer sina hjärtan med hjälp av en modell som skapats av religioner till exempel.
Visst följer de sina hjärtan.
Men det innebär ju inte att det per automatik blir bra för alla inblandade.
Därför tror jag att det enda vi kan göra är att öka vår medvetenhet om både oss själva och vår omvärld.
Och när jag gör det så infinner sig en enda sak.

Ödmjukhet.

Jag vet att det är så oerhört mycket som jag inte vet och inte förstår.
Och jag behöver inte veta allt.
Jag behöver bara försöka hålla mig medveten om vad som händer.
I mig och i andra.





”The only way to be in contact with life, the only way not to lag behind life, is to have a heart which is not guilty, a heart which is innocent.
Forget all about what you have been told what has to be done and what has not to be done — nobody else can decide it for you.”
Osho