Filmen "Sune i Grekland- All inclusive" är nu inspelad.
Men inte klar.
Först ska den klippas, ljudläggas, musikläggas och allt sådant efterarbete.
Det som känns extra kul den här gången, och som gör mig varm i hjärtat är att regissören Hannes Holm har varit så trogen det manus som vi gemensamt arbetat så otroligt mycket med.
Det vi skrev i det slutgiltiga manuset är också det som blev inspelat.

Tyvärr så har jag en känsla av att det är lite för mycket material - som i slutändan gör att filmen måste kortas ner lite. Och då finns risk att vissa "darlings" ryker rakt ner i papperskorgen.
Jag hoppas i och för sig att det inte ska behövas.
Men man vet aldrig!

Här kan ni se en liten teaser från filmen:




Just nu sitter jag inte och skriver på nästa film.
Det kanske jag borde göra?
Tanken är nämligen att vi ska göra tre filmer på raken.
"Sune i Grekland - All inclusive" är den första filmen.
Den andra och tredje filmen är fortfarande under utveckling.
Vi vet inte helt säkert vad som kommer hända i de filmerna. Bara en del.

Det jag sitter och skriver på just nu är nästa års Sunebok "Roboten Rudolf".
Den blir hysteriskt galen och rolig.


Här är ett litet klipp till. Årets djupaste person.
Vi hade i alla fall väldigt kul när vi gjorde inspelningarna för några år sedan...

Jag och min frisyr

Det var första veckan när jag gick på gymnasium.
Jag kom på att nu var ett gyllene tillfälle att förändra bilden av mig i andra människors ögon.
Jag kunde bli någon annan än den som alla förväntade sig att jag skulle vara.
En natt drömde jag att jag skulle förändra min frisyr.
Jag fick en insikt om att Charlite Watts, trummisen i Rolling Stones,  hade världens coolaste frisyr...


Ja, jag vet...det är inte klokt. Men i min dröm trodde jag det.
Så jag drömde att jag gick upp mitt i natten och klippte mig själv för att likna honom.

Nästa morgon vaknade jag och undrade vad det var för mystisk dröm jag hade drömt på natten.
Sen gick jag in på toan och upptäckte att det inte var nån dröm...
Jag hade klippt mig själv mitt i natten.
Fick lite panik, men tänkte att jag kanske kunde ordna det hela genom ett besök hos frisören på eftermiddagen.
Med den känslan gick jag till skolan - och upptäckte att det var just den dagen det var skolfotografering...
Jag fick bli förevigad i min specialgjorda och hemmagjorda frisyr...
Se själv resultatet:


Ja, det är helt okej att skratta.
Gör det ni. Skratta åt andras elände.
Jag kan ta det. Blir inte ens bitter.

Senare i livet ändrade både jag och Charlie våra fisyrer.
Vi drog åt lite olika håll, kan man säga.




Skillnaden är hårfin, skulle man kunna säga lite skämtsamt.
Eller annars kan man låta bli att skämta. Det går precis lika bra.