Den 11 september ska jag och Anders vara med i det enormt kritiserade programmet ”Dansfeber” i TV4.
Jag förstår inte riktigt vad det är som upprör så mycket.
Det finns många TV-program som jag inte alls uppskattar.
Jag är fullkomligt ointresserad av bönder som söker kvigor eller frugor.
Jag är minst lika ointresserad av att se ensamma mammor söka kärlek genom medial förnedring.
Inte heller tycker jag om Paradise Bordell där unga killar och tjejer ska göka så många på så kort tid som möjligt.
Tydligen så har det kommit en ännu värre variant som heter nåt i stil med ”Kungarna av Tylösand”. (eller nåt liknande)
Jag skulle kunna rada upp program efter program som jag inte alls uppskattar.
Därför är jag oerhört GLAD att det redan 1955 i USA uppfanns en liten teknisk sak som kallas ”Fjärrkontroll”.
Med den kan man byta kanal på sin TV utan att ens behöva resa sig från soffan.
Så jag slipper se alla dessa i mitt tycke usla program.
Men tro mig - jag har absolut ingenting emot att programmen existerar, eller att de drar massor av tittare.
Det är väl jättekul för deltagarna, produktionsbolagen och TV-bolagen!
Så vad är det då som är så uselt med just ”Dansfeber”?
Jag vet inte.
Jag tittade på första programmet och så där värst imponerande var det väl inte.
Men inte heller så uselt att produktionsbolaget borde skämmas heller.
Och eftersom syftet med den tre minuter långa offentliga förnedringen i TV är att försöka få människor att ringa och skänka pengar till organisationen PLAN så förstår jag ännu mindre av kritiken.
Är det inte bra att människor ger ekonomiska bidrag som till exempel kan förhindra barnäktenskap och könsstympning på unga flickor?
En del skulle nog då mena att man kan skänka pengar ändå.
Utan fåniga TV-program.
Ja. Det vore ju i den bästa av världar.
Men tyvärr så gör ju inte folk det.
Det första programmet drog tydligen in cirka 4 miljoner kronor till välgörande ändamål för barn som har det svårt.
Det tycker jag är fint!
Oavsett om det säkert finns delar av programmet som kan bli bättre.
Och jag skulle nog faktiskt till och med kunna tänka mig att titta på och engagera mig i kärlekstörstande bönder eller ensamstående mammor om syftet där också skulle vara att samla pengar till människor i nöd runt om i världen.
Inte bara nöd på kärlek.
Just nu sitter jag på tåget mot Stockholm för att börja träna på min och Anders "dans".
Tanken är att det ska bli kul.
Vi får väl se vad ni tycker.
Den 11 september...
Bra datum för en katastrof, kanske?
:o)
I dag fick jag penicillin för jag har hostat och snorat och haft feber i en vecka.
Det var tydligen baciller inuti mig. Det tycker jag att de genast ska sluta med.
Nu ska de ut med hjälp av mediciner.
Tåget närmar sig stationen nu.
Och september närmar sig nästan lika snabbt.
Vad hände med sommaren?
Jag återkommer om det!
Och så lite...
Send me your track
